Efter nyheten om att två gen-redigerade tvillingflickor fötts i Kina under 2018, ökade trycket på att få fram ett robust regelverk för klinisk användning av gensaxen CRISPR/Cas9. Forskaren Jiankui He som utfört det kontroversiella experimentet blev visserligen fördömd av forskarvärlden för sitt etiska övertramp men det är oklart om hans handling verkligen var rättsstridig.

Genom att möjliggöra riktade förändringar av arvsmassan räknas CRISPR/Cas9 redan, trots sin unga ålder, som en av vår tids mest revolutionerande tekniker. Utvecklingen och spridningen av tekniken har gått snabbt, vilket innebär att riktlinjer och regelverk för användningen inte är på plats.

En grupp av 18 ledande forskare och etiker från olika länder uppmanar nu, i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature, till ett tillfälligt globalt stopp för klinisk användning av CRISPR/Cas9. Förbudet skulle gälla ärftliga gen-redigeringar på människa, de som utförs i ägg, spermier och embryon, som sedan leder till graviditet.

Forskarna som uppmanar till förbudet föreslår att avbrottet ska vara under en 5-årsperiod medan tekniken förfinas och blir säkrare. De poängterar även att vidare diskussioner måste föras om tillämpningen av CRISPR/Cas9 som syftar till att justera en defekt gen kontra genetisk ”förbättring”. Ett exempel på det senare kan vara att introducera ett anlag i arvsmassan som förstärker muskelstyrka eller kognition.

Efter ett moratorium på 5 år föreslår gruppen att varje land kan välja om de vill förlänga förbudet eller tillåta viss tillämpning. Forskarna som står bakom artikeln rekommenderar också att ett internationellt koordinerande organ tillsätts som kan överse och stötta varje lands vägval. De förordar även ett krav på att representanter från de länder som väljer att tillåta ärftlig gen-redigering uppvisar ett brett stöd från medborgarna i landet.

Forskarna bakom artikeln har varit högst delaktiga i CRISPR/Cas9-teknikens framfart, både som utvecklare och användare. Bland namnunderskrifterna finns Emmanuelle Charpentier och Feng Zhang som anses vara två av innovatörerna bakom tekniken. Även Nobelpristagaren Paul Berg finns med bland författarna. Under 70-talet var Paul Berg med och utformade internationellt gällande riktlinjer för användningen av rekombinant-DNA. På den tiden var detta en helt ny teknik där eventuella risker var okända, precis som ärftlig gen-redigering på människa med gensaxen CRISPR/Cas9 är idag.

/Mia Olsson
Källa: Adopt a moratorium on heritable genome editing. Nature 13 MAR  2019.

Människa och medicin