I många forskningsinitiativ används genteknik i kampen mot malaria. I en ny studie har forskare modifierat smittbärande myggor genetiskt så att malariaparasitens utveckling i myggorna fördröjs. Eftersom myggorna är kortlivade minskas på så sätt parasitens möjlighet till spridning.
Malaria är en av de mest förödande infektionssjukdomarna i världen. År 2021 dog cirka 630 000 människor av sjukdomen, och allra mest drabbade är barn i Afrika.
Sjukdomen orsakas av en mikroorganism, en parasit, som överförs mellan människor via honmyggor av släktet Anopheles. En mygga blir smittbärare när den sticker och suger blod från en smittad person. Parasiten hamnar då i myggans mage där den genomgår några stadier av sin livscykel innan den tar sig vidare till myggans spottkörtlar. Nästa gång myggan biter en person sprids parasiten vidare.
Eftersom myggor är kortlivade har parasiten oddsen emot sig. Bara tio procent av alla smittbärande myggor lever tillräckligt länge för att parasiten ska hinna spridas.
Parasitens utveckling fördröjs
I den aktuella studien har forskare försämrat parasitens odds ytterligare genom att störa och därmed fördröja parasitens utvecklingssteg. Störningen kommer ifrån två antimikrobiella peptider som angriper malariaparasiten i myggornas mag-och tarmkanal. De här peptiderna finns där eftersom myggorna modifierats genetiskt för att kunna tillverka dem.
Hos de genetiskt modifierade myggorna fördröjdes parasitens utveckling med flera dagar. Med datasimuleringar kunde forskarna se att fördröjningen skulle minska smittan dramatiskt om den iscensattes i naturen.
Gendrivare gör en egenskap vanlig
Forskarna har dessutom modifierat myggorna på ett sätt så att de genetiska modifikationerna enkelt går att koppla samman med en så kallad gendrivare. En gendrivare är en DNA-sekvens som kan hjälpa en gen, och därmed en egenskap, att snabbt spridas och bli vanlig i en population.
Hittills har gendrivare bara testats i laboratoriemiljöer. Det finns en oro för att en genetisk modifikation som sprids snabbt i en population kan få oavsiktliga konsekvenser för exempelvis ett ekosystem.
I andra forskningsstudier har genetisk modifiering använts på smittbärande myggor för att till exempel göra hanar sterila, eller för att alla avkommor som är honor dör. Om sådana egenskaper snabbt får spridning med hjälp av en gendrivare så kan smittbärande myggpopulationer minskas och sjukdomar som malaria, dengue eller zika kan kontrolleras. På samma sätt skulle insekter som är växtskadegörare inom jordbruket kunna tryckas ner utan bekämpningsmedel.
/Mia Olsson
Källor:
Hoermann A. et al., Gene drive mosquitoes can aid malaria elimination by retarding Plasmodium sporogonic development. Science Advances. 21 September 2022
‘Mosquitoes that can’t spread malaria engineered by scientists’ av Hayley Dunning. Imperial Collage London NEWS. 21 September 2022
