EU-kommissionen lade idag, 5 juli 2023, fram ett förslag om en ny förordning för växter som förädlats med vissa nya genomiska tekniker (NGT). Syftet med förordningen är att underlätta användningen av till exempel gensaxen CRISPR/Cas9 vid förädling av grödor inom Europa. Med NGT kan grödor förädlas snabbare och effektivare för ett mer hållbart jordbruk, i linje med EU:s gröna giv och jord-till-bord-strategi. Specifika genetiska förändringar kan åstadkommas med NGT som inte skiljer sig från naturliga förändringar eller förändringar som uppkommit via konventionella förädlingstekniker, vilka idag är undantagna i GMO-lagstiftningen.
Enligt EU-kommissionens förslag ska växter som via användning av NGT fått genetiska förändringar som skulle kunna ha uppstått naturligt eller via konventionell förädlingsteknik, så kallade kategori 1 NGT-växter, regleras separat från dagens GMO-lagstiftning. En anmälan och godkännandeprocess ska krävas och växterna ska också dokumenteras i ett publikt register. De här växterna har en riskprofil som motsvarar konventionellt förädlade grödor. I linje med det ska NGT1-växter inte genomgå riskbedömning enligt GMO-lagstiftningen och inte heller märkas.
Däremot ska det tydligt framgå i sortregister och liknande att utsädet är förädlat med NGT1-teknik, för att göra det möjligt för lantbrukaren att välja bort den typen av grödor om denna så önskar. Inom ekologisk odling ska NGT-växter även fortsatt inte vara tillåtet. Växter som fått mer komplexa förändringar via användning av NGT, så kallade kategori 2 NGT, ska liksom tidigare genomgå riskbedömning enligt GMO-lagstiftningen.
Du kan lämna dina synpunkter på förlaget här:
Lagstiftning för växter som produceras med vissa nya genomiska metoder (europa.eu)
2023-07-05 Annelie Carlsbecker
Läs mer här:
