Viruset Banana streak virus identifierades första gången i Västafrika 1958. Idag finns viruset i de flesta länder som producerar bananer.
Viruset integreras i bananplantornas arvsmassa och kan där ligga vilande. När planta utsätts för stress som till exempel vattenbrist aktiveras viruset och kan då göra stor skada. Det kan också aktiveras när plantor förökas upp på laboratorium och gör att utbyte av växtmaterial mellan förädlare är mycket restriktiv.
Nu har forskare med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 slagit ut viruset i bananplantors arvsmassa. Det innebär att viruset inte kan aktiveras och starta en infektion när plantan utsätts för någon form av stress. Det fungerade i växthus, men forskarna påpekar att för att verkligen verifiera att det fungerar måste bananerna utvärderas i fält under flera generationer.
Den banansort forskarna använde var en så kallad kokbanan. Den innehåller mindre socker och mer stärkelse än de dessertbananer vi vanligtvis äter i Sverige. Kokbanan är en viktig stapelgröda på den afrikanska kontinenten. I Uganda, Rwanda and Burundi består över 30 procent av det dagliga kaloriinttaget av banan, i vissa regioner upp till 60 procent.
Marie Nyman
Källa
CRISPR/Cas9 editing of endogenous banana streak virus in the B genome of Musa spp. overcomes a major challenge in banana breeding. Tripathi et al, Communications Biology volume 2, Article number: 46 (2019)
