Genteknikens utveckling 2020

Bild på blå DNA-spiraler

Inledning

Gentekniknämnden ska varje år lämna en rapport till regeringen som beskriver utvecklingen inom genteknikområdet under det senaste kalenderår. Referaten i rapporten bygger till största delen på naturvetenskapliga artiklar publicerade i internationella tidskrifter, men här finns också referat som rör till exempel lagstiftning.

Ett axplock ur rapporten

  • Kungliga Vetenskapsakademin uppmärksammade genteknik när de belönade Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna med 2020 års Nobelpris i kemi. Pristagarna utvecklat en teknik för genomredigering, gensaxen CRISPR/Cas9, som på kort tid fått ett stort genomslag inom livsvetenskaperna.
  • När nu Storbritannien lämnat EU har de startat en konsultationsprocess och därmed tagit det första steget mot en revidering av den nationella lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer.
  • En genetiskt modifierad gris har godkänts i USA, både för terapeutiska ändamål och som livsmedel. Globalt sett är grisen det andra genetiskt modifierade djuret som godkänts som livsmedel.
  • Under den pågående pandemin har vacciner tagits fram i rekordfart. De första två som
    godkänts av EU är RNA-vacciner som instruerar kroppens egna celler att tillverka ett protein som är kännetecknande för SARS-CoV-2. Immunförsvaret lär på så sätt känna viruset och bygger upp en beredskap inför en infektion.
  • Forskare har för första gången lämnat in en ansökan om godkännande av en genetiskt modifierad organism där målet är ekologisk restaurering. Det rör sig om amerikansk kastanj och ansökan lämnades in i USA.
  • Två genterapier har fått ett villkorat godkännande för användning inom EU: Tescartus för behandling av mantelcellslymfom och Zolgensma för behandling av spinal muskeldystrofi. En behandling som baseras på oligonukleotider, Givlaari, godkändes för behandling av akut hepatisk porfyri.
  • Gendrivare har för första gången testats på en växtskadegörare. Det rör sig om en svamp som infekterar spannmål.
  • I Sverige har ett nytt växtförädlingsföretag startat. Företaget heter SolEdits AB och fokuserar på förädling av potatis med hjälp av den nobelprisbelönta gensaxen CRISPR/Cas9.
  • Världshälsoorganisationen har uttalat sig om genetiskt modifierade myggor i samband med sjukdomsbekämpning. De anser att alla metoder för att minska sjukdomstrycket, inklusive användningen av genetiskt modifierade myggor, bör undersökas.
  • För första gången har en CRISPR/Cas9-baserad genterapi visat behandlingseffekt i en klinisk prövning. Genterapin har utvecklats för att behandla patienter med blodsjukdomarna sicklecellanemi och beta-thalassemi. Efter behandlingen var patienterna fria från tidigare smärtattacker och inte längre i behov av blodtransfusioner.

Läs hela rapporten