Det gyllene riset har modifierats genetiskt för att få en hög halt betakaroten, vilket gör riset gult. Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin som är en brist hos människor i många utvecklingsländer. Riset togs fram för 20 år sedan, men först 2021 godkände Filippinerna som första land riset för kommersiell odling, efter omfattande hälso-och miljöriskanalyser. Nu har påtryckningar från miljöorganisationer lett till att tillståndet har återkallats.
A-vitaminbrist är ett stort hälsoproblem i Filippinerna och många andra länder i Sydostasien och i Afrika där en fattig befolkning lever på en ensidig kost, ofta mestadels bestående av ris. Brist på A-vitamin leder till att hundratusentals barn varje år blir blinda, får kognitiva problem, blir underutvecklade och får ett svagt immunsystem. I sin tur gör ett försvagat immunsystem dem känsligare för diarrésjukdomar och för att drabbas hårt av mässlingen. A-vitaminbrist leder till många barns död, men påverkar också särskilt gravida och ammande kvinnor.
Gult A-vitamin-berikat ris på borden i Filippinerna?
För att möta bristen på A-vitamin utvecklade forskare det gyllene riset, tillsammans med förädlingsföretag. Riset har tillförts gener för att bilda höga koncentrationer av betakaroten. Det är samma ämne som finns i till exempel morötter, och i kroppen omvandlas det till A-vitamin.
Sedan riset togs fram för 20 år sedan har det genomgått omfattande hälso-och miljöriskanalyser av biosäkerhetsmyndigheter i många länder. År 2021 blev Filippinerna först med att godkänna riset för kommersiell odling.Det gyllene riset har sedan odlats under överseende av det nationella risforskningsinstitutet IRRI, med syfte att distribuera det till hushåll med gravida kvinnor, mödrar som ammar och små barn som löper risk att drabbas av vitamin A-brist.
Det gyllene riset väntar också på godkännanden för att introduceras i Bangladesh, Indonesien, Vietnam, Indien och Kina, och lokala varianter av det gyllene riset utvecklas i förädlingsprogram.
Domstol återkallar tillstånd för GMO-grödor efter protester
Trots de goda intentionerna har vissa miljöorganisationer, med Greenpeace i spetsen, kraftigt protesterat mot riset liksom mot andra genetiskt modifierade grödor. Det primära argumentet mot det gyllene riset är att det skulle missgynna den fattige bonden men gynna multinationella bolag. Som svar på Greenpeace protester skrev 107 nobelpristagare 2016 ett öppet brev till där man vädjade till Greenpeace att sätta stopp för sin propaganda mot det gyllene riset.
Efter det filippinska godkännandet vände sig under våren 2023 en organisation som kallas Masipag, tillsammans med Greenpeace med flera, till domstol och motsatte sig beslut och utredningar från jordbruksdepartementet och andra aktörer. Man åberopade ”Writ of Kalikasan” vilket syftar till att ge skydd mot naturkatastrofer orsakade av mänsklig aktivitet, och krävde att tillstånd och riskbedömningar för det gyllene riset och för en insektsresistent Bt-aubergin, som fick tillstånd för kommersiell odling hösten 2022, ska göras om. Domstolen svarade med att stoppa kommersiell odling av dessa grödor.
I april 2024 gick en appellationsdomstol Masipag och Greenpeace till mötes och återkallade godkännandet för kommersiell odling av det gyllene riset och den insektsresistenta auberginen i Filippinerna. Man har också stoppat fältförsök och import av andra GMO-grödor. Domstolen menar att framställaren kunde visa att skadliga effekter på miljö och hälsa är vetenskapligt möjliga om än osäkra. När bevis på att relevanta myndigheter följer säkerhets-, hälso- och legala krav ska kommersiell odling av det gyllene riset och Bt-aubergin kunna återupptas.
Annelie Carlsbecker 2024-04-29
Källor:
www.pressreader.com/philippines/business-world/20240422/281543705978287
www.spectator.co.uk/article/children-could-die-because-of-greenpeaces-golden-rice-activism/
