Hur går förhandlingarna i EU om en ny förordning för växter förädlade med gensaxen? Senaste: EU-parlamentet röstade ja den 7/2

Förhandlingar pågår för fullt om kommissionens lagförslag som gäller grödor förädlade med nya genomiska tekniker (NGT), som till exempel gensaxar. I förslaget ska NGT-förädlade växter lyftas ut från den lagstiftning som gäller genetiskt modifierade organismer. Det finns fortfarande knutar kvar att lösa upp – främst om samexistens mellan NGT och ekologiskt jordbruk och patenteringen av NGT-förädlade växtsorter men också frågor om spårbarhet och märkning.

Texten uppdateras kontinuerligt om vad som händer i förhandlingarna, se de sista styckena nedan!

Nya genomiska tekniker (NGT) omfattar här genomredigering, till exempel med tekniker som gensaxen CRISPR/Cas9 och introduktion av sekvenser som också skulle kunnat föras över via korsningsförädling. Det kan till exempel handla om att flytta en gen som ger resistens mot potatisbladmögel från en potatissort till en annan. När en gen flyttas med genteknik i stället för att korsa in genen undviks att också andra genetiska anlag blandas och en sort kan hållas oförändrad, med undantag av tillägget av genen för sjukdomsresistens. Det beräknas att besprutningen med svampmedel i potatisodlingen skulle kunna minska dramatiskt med den här typen av resistenta potatissorter (se Växtskyddsrådets rapport).

NGT kan snabba på och effektivisera växtförädling för att vi ska få grödor som är bättre klimatanpassade, kräver mindre växtskyddsmedel och på andra sätt bidra till ökad hållbarhet inom jordbruket och skogsbruket. Många länder utanför EU har redan lättat på sina regelverk kring genomredigerade växter, till exempel Storbritannien, Kanada, USA, många länder i Latinamerika, Indien, Kina, Filippinerna, Japan och Australien. Inom EU är dock lagstiftningen som omgärdar genetiskt modifierade organismer inte anpassad för växter förädlade med NGT-teknik, och NGT-förädlade grödor kan inte godkännas för kommersiell odling i Europa på grund av detektionskrav.

Vad innebär NGT-förordningen?

Den 5 juli 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag på en ny förordning för växter förädlade med vissa NGT, kallad NGT-förordningen. Växter som förädlats med NGT föreslås delas in i två olika kategorier, NGT1 och NGT2. NGT1-växter definieras av att de har förändringar som också skulle ha kunnat uppstått via konventionell förädling, och därmed har motsvarande riskprofil. De växter som har mer komplexa förändringar och som inte uppnår kraven som ställs för en sådan definition hänförs till kategori NGT2.

När en växt verifierats som en NGT1 ska den enligt förslaget i princip behandlas som en konventionellt förädlad växt och därmed inte riskbedömas enligt lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer. En växt verifieras som en NGT1-växt om den uppfyller vissa kriterier. För att ge transparens och valfrihet för odlaren ska en NGT1-växt listas i ett öppet register, och det ska framgå i sortregister och på fröpåsar att det är en NGT1-växt. Däremot ska inte en produkt behöva märkas mot konsument om den innehåller ingredienser från en NGT1-växt. I enlighet med önskemål från ekologiska odlare som vill undvika genetiskt modifierade växter innehåller lagförslaget ett förbud mot användning av NGT1-växter inom ekologisk odling, även om växter som förädlats med slumpvis mutagenes inte är det (den tekniken leder till undantag i nuvarande lagstiftning för genetiskt modifierade organismer).

Om en växt som förädlats med nya genomiska tekniker har mer komplexa förändringar och därmed inte uppfyller kriterierna för NGT1 ska den i stället klassas som NGT2. En NGT2-växt ska behandlas som en genetiskt modifierad växt och riskbedömas enligt dagens lagstiftning, samt märkas mot konsument. Det ska dock vara en anpassad riskbedömning och där kraven kan vara lättare beroende på vilka typer av förändringar som gjorts. Förordningen ger också små och medelstora företag rätt till lägre kostnad och stöd i ansökningsprocessen. Det ska också finnas incitament för att underlätta för växter som förädlats med olika hållbarhetsaspekter som mål. Till exempel ska producenten kunna märka produkten med de hållbarhetsegenskaper som växten förädlats för att få.

Lagförslaget röstas igenom i EU-parlamentet …

Kommissionens NGT-förordningsförslag offentliggjordes 5 juli 2023, och skickades då samtidigt till EU-parlamentet och ministerrådet.

Sommaren 2024 är det val till EU-parlamentet. Förslag som inte är färdigbehandlade under våren 2024 tas då upp först efter valet när ett nytt parlament och en ny kommission är på plats. I EU-parlamentet hanteras lagförslaget av miljöutskottet (Envi) under ledning av Jessica Polfjärd, som är rapportör. Förslaget behandlas också parallellt i jordbruksutskottet (Agri), och förslag till förändringar i förordningen diskuteras och läggs fram. Den 11 december 2023 röstade Agri-utskottet om lagförslaget med resultatet att Agri stödjer förslaget, och den 24 januari 2024 röstade också Envi för lagförslaget.

Förslaget om en NGT-förordning röstades den 7 februari 2024 igenom i plenum i EU-parlamentet. 307 röstade för förslaget, 263 mot och 41 lade ner sin röst.

EU-parlamentet röstade också för ett antal ändringar och tillägg till lagförslaget. Man lägger till exempel till text som starkare betonar vikten av försiktighetsprincipen.

Andra tillägg eller ändringar är att:

-Kriterierna för hur många förändringar som en NGT1-växt ska kunna ha ska ta i beaktandet om växten är diploid eller polyploid.

-Annex 1: kriterierna för en NGT-1-växt ändras från inte fler än 20 förändringar totalt till att antalet förändringar inte får överstiga tre per protein-kodande sekvens. Man tar också bort kravet på att en insertion av en sekvens från förädlarens genpool måste vara riktad.

-NGT-växter inte ska gå att patentera, för att patent inte ska stå i vägen för nyttjandet av NGT-växter för förädlare och jordbrukare. IP-rättigheter ska i stället tillses via växtförädlarrätten. EU-kommissionen föreslår förändringar också i lagstiftningen kring IP-skydd för bioteknologiska innovationer (Directive 98/44/EC). Kommissionen åläggs vidare att publicera en rapport om påverkan av patent på förädlares och jordbrukares tillgång till växtmaterial, hur patent påverkar innovation och möjligheter för små och medelstora företag, innan juni 2025.

-Alla livsmedel och foder som producerats av NGT-växtmaterial ska gå att spåras i enlighet med förordning 1829/2003, via dokumentation och unik kod.

-Beslut ska kunna återkallas om risk för hälsa eller miljö identifieras.

-Kommissionen ska innan utgången av 2024 utreda eventuella behov av ny lagstiftning när det kommer till till exempel mikroorganismer.

… och förhandlas i ministerrådet

Under hösten har ett intensivt arbete också pågått inom ministerrådets arbetsgrupp. För Sveriges räkning förhandlar experter från regeringskansliet och Jordbruksverket. Lagförslaget har gåtts igenom i detalj och förslag till förändringar förhandlats fram. Till exempel har frågan om förbud inom ekologisk odling diskuterats, liksom samexistens och särhållning, men även frågan om patenterbarhet av NGT-växter. Patent berörs inte inom kommissionens lagförslag, men flera medlemsstater uttrycker oro för att NGT-förädlade grödor skulle kunna patenteras och att tillgången till dessa för förädlare och lantbrukare därmed skulle begränsas. Kommissionen har därför fått i uppdrag att utreda frågan om patent inom biotekniksektorn.

Spanien var ordförande under hösten 2023 och drivande i frågan om NGT-förordningen. En första diskussion då medlemsstaternas representanter presenterade sina ståndpunkter ägde rum den 11 december 2023. I rådet ska beslut fattas med kvalificerad majoritet, det vill säga för att förslaget ska gå igenom måste 55 procent av EU:s medlemsländer rösta ja, och de måste representera 65 procent av EU:s totala befolkning. Vid diskussionen i ministerrådet, som inte var en formell omröstning, blev det tydligt att lagförslaget har ett starkt stöd, sannolikt av fler än de 15 länder som krävs för att nå upp till kravet om minst 55 procent av medlemsstaterna. Eftersom ett par befolkningsrika stater, inkluderande Polen och Tyskland, antingen är negativa eller i nuläget lägger ner sin röst når dock inte stödet upp till kravet på 65 procent av populationen. Förhandlingarna fortsätter därför, och nästa ministerrådsmöte i frågan, då under Belgiens ordförandeskap, förväntas under vårvintern 2024.

När förslaget behandlats i EU-parlamentet och ministerrådet kan sedan trepartsförhandling, trilog, ta vid mellan dessa parter och kommissionen.

2023-12-14, Annelie Carlsbecker

Uppdaterat 2024-02-08

Källor:

Lagförslaget om växter och NGT, samt processen som lett fram till det: New techniques in biotechnology – European Commission (europa.eu)

Växtskyddsrådets rapport: Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd (slu.se)

EU-parlamentets arbete: Procedure File: 2023/0226(COD) | Legislative Observatory | European Parliament (europa.eu)

Ministerrådets möte 11 december 2023: Agriculture and Fisheries Council – Consilium (europa.eu)

Resultat av omröstning i Envi 24 januari 2024: New Genomic Techniques: MEPs want to ban all patents for NGT plants | News | European Parliament (europa.eu)

EU-parlamentets omröstning 7 februari 2024: New Genomic Techniques: MEPs back rules to support green transition of farmers | News | European Parliament (europa.eu)

EU-parlamentets antagna ändringar till lagförslaget från 7 februari 2024: Texts adopted – Plants obtained by certain new genomic techniques and their food and feed – Wednesday, 7 February 2024 (europa.eu)