Inom EU leder sedan i juli 2018 all form av riktad mutagenes med till exempel gensaxen CRISPR/Cas9 till en genetiskt modifierad organism (GMO) som ska regleras. De äldre teknikerna där strålning eller mutagena ämnen används för att skapa variation i till exempel ett förädlingsmaterial leder också till en GMO, men regleras inte. I Australien har man nyligen uppdaterat sin gentekniklagstiftning och beslutat att inte reglera vissa former av riktad mutagenes. De går därmed delvis på samma linje som USA, Argentina, Brasilien, Chile och Colombia.
Riktade mutationer med en gensax kan skapas på två olika sätt och här skiljer sig Australien från övriga länder som valt att inte reglera växter som förädlats via riktad mutagenes. Det i särklass vanligaste sättet innebär att gensaxen klipper itu DNA-helixen på en förutbestämd plats och att cellens eget reparationssystem lagar brottet. Lagningen blir inte exakt och det skapas en genetisk förändring, en mutation. Detta tillvägagångssätt kommer inte att regleras i Australien. I det andra fallet använder man en reparationsmall i form av en bit DNA. DNA-brottet kan då lagas med mallen som förlaga och man får en mer exakt mutation. Har en reparationsmall använts kommer växten att regleras i Australien. Detsamma gäller en teknik som kallas oligonukleotid-styrd mutagenes och som utvecklats av företaget Cibus.
/Marie Nyman
Källor:
Gene Technology Amendment (2019 Measures No. 1) Regulation 2019, 04 April 2019; Questions and Answers on the Technical Review of Gene Technology Regulations 2001. Australian gene-editing rules adopt ’middle ground’. Nature news. 23 April 2019.
