I ett yttrande skriver Danmarks etiska råd att eftersom mycket har förändrats sedan de första genetiskt modifierade grödorna började odlas på 1990-talet så är dags för ett nytt ställningstagande. För många av de växtsorter som utvecklats de senaste åren gäller inte längre de tidigare argumenten mot genetisk modifierade grödor och rådet förespråkar en teknikneutral lagstiftning. De menar att det är  etiskt problematiskt att avvisa genetiskt modifierade organismer om de kan hjälpa till att mildra eller lösa stora problem och det inte finns några goda skäl till att avvisa dem. Yttrandet stöds av femton av rådets sexton medlemmar.

Rådet skriver bland annat att vi i och med klimatförändringarna behöver förädla växter för att anpassa dem till extrema väderleksförhållanden. Med gensaxar som CRISPR/Cas9 kan i övrigt robusta växtsorter och vilda arter snabbt anpassas till att möta de utmaningar vi står inför. Som exempel nämner rådet att gensaxar kan användas för att förädla växter för resistens mot sjukdomar och angrepp från skadedjur (som kan gynnas vid ökade temperaturer) och ett bättre utnyttjande av vatten och näringsämnen.

Sedan i juli 2018 regleras grödor som förädlats med hjälp av en gensax som en genetiskt modifierad gröda. Detta gäller även om inget nytt DNA tillförts grödan.

Marie Nyman

Källa
Udtalelse fra Det Etiske Råd: GMO og etik i en ny tid, 29 april 2019

Genomredigerade växter, Växter