I maj 2012 ansökte Jennifer Doudna vid universitetet i Kalifornien om patent efter det att hennes forskargrupp förändrat bakterie-DNA med hjälp av CRISPR/Cas9. Med på patentansökan var Emmanuelle Charpentier som bland annat arbetat vid Umeå universitet. Drygt ett halvår senare lämnade Feng Zhang vid Broadinstitutet in en patentansökan där han visade att tekniken kunde användas på celler som är mer komplexa än bakterieceller, som till exempel celler från mus och människa. Zhang ansökte om och beviljades ett snabbspår och hans patentansökan bevilja
des i april 2014. Zhang har sedan dess beviljats flera patent som rör tekniken i både USA och i Europa.
I samband med att Zhangs första patent beviljades bad Doudna att US Patent and Trademark Office skulle undersöka vem som först uppfann genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9. Sedan denna förfrågan beviljades i januari 2016 har de rivaliserande forskningsinstitutionerna lämnat in hundratals dokument till patentdomstolen.
Den 6 december 2016 hölls en utfrågning vid patentdomstolen där motparternas advokater fick lägga fram sina synpunkter. Dom i målet avkunnades den 15 februari 2017. Domarna menade att det rörde sig om två olika uppfinningar och att Broadinstitutets patent gäller. Universitetet i Kalifornien anser att deras patentansökan täcker in alla typer av organismer och kommer troligtvis att driva frågan vidare.
Marie Nyman
Titanic clash over CRISPR patents turns ugly. Nature. 2016;537(7621):460-461; How the US CRISPR patent probe will play out. Nature. 2016;531(7593); Bitter fight over CRISPR patent heats up. Nature. 2016;529(7586):265-265; CRISPR: Pursuit of profit poisons collaboration. Nature. 2016;532(7598):172-173; Genome editing: Broad Institute keeps CRISPR tools open. Nature. 2016;534(7605); CRISPR heavyweights battle in US patent court. Nature. 2016;540(7633):326-327; Braod Institute wins bitter battle over CRISPR patents, Nature News 15 February 2017; Round one of CRISPR patent legal battle goes to the Broad Institute, Science 15 February 2017
