Bild på jättepanda
Jättepanda, Ailuropoda melanoleuca

Jättepandans diet består till stor del av bambu. För att kunna ta till sig de flesta av näringsämnena i bambun måste både cellulosa och lignin brytas ner i pandans matsmältningssystem. Eftersom jättepandan har relativt korta tarmar måste enzymerna som bryter ner dessa ämnen vara väldigt effektiva. Dessa effektiva enzymer skulle kunna spela en viktig roll vid bearbetningen av växtmaterial till biobränsle. Av den anledningen har forskarna studerat pandans mikrobiom och dess enzymatiska aktivitet.

Forskarna sekvensbestämde avföringsprover från två jättepandor. De kunde identifiera mer än 40 arter av mikroorganismer, 17 av dessa kan bryta ner cellulosa och sex kan bryta ner lignin. I tester i laboratoriet kunde dessa mikroorganismer bryta ner biomaterial till energirika sockerarter som kan omvandlas till biobränsle.

Forskarna menar att dessa enzymer skulle kunna användas för att bearbeta de delar av en växt som inte används för matkonsumtion, till exempel majsplantans stjälk. Studien är, enligt forskarna, även av vikt för att bevara pandan. Pandan är en hotad art och många av pandans sjukdomar angriper just mag-tarmkanalen.

Natalie von der Lehr

Källor: Brown et al, Microbiome mining: Panda conservation and biofuels, 246th National Meeting & Exposition of the American Chemical Society (ACS), sep 2013; The Economist, Panda poop power, 14 sep 2013

Djur, Mikrobiom, Mikroorganismer