Genetiskt modifierad kassava

Kassava, Manihot esculenta

Kassava är den huvudsakliga kalorikällan för cirka 250 miljoner människor i Afrika söder om Sahara. Kassava har dock ett mycket lågt proteininnehåll och en diet baserad på kassava ger mindre än 30 procent av det dagliga rekommenderade intaget. En diet baserad på kassava ger inte heller tillräcklig mängd av zink, järn eller A-vitamin.

Att öka halten protein med hjälp av konventionell förädling har inte lett till några framgångar, bland annat på grund av att det inte finns något växtmaterial med högt proteininnehåll. Kassava innehåller även potentiellt toxiska halter av cyanogena ämnen och en rad hälsoproblem uppstår i de fall kassavan inte behandlas korrekt vid tillagningen. Å andra sidan ger de cyanogena ämnena skydd mot bland annat växtätande djur.

Genom att överuttrycka (producera mer protein från) en av kassavans egna gener har forskare tagit fram plantor vars cyanogena ämnen bryts ner betydligt snabbare vid tillredning. De modifierade plantorna innehåller dessutom tre gånger så mycket protein som kontrollplantorna. Den tillförda genen är kopplad till en promotor (startsekvens) som gör att den bara uttrycks i rötterna. En annan forskargrupp har genom att modifiera kassava med ett så kallat lagringsprotein fyrfaldigt ökat mängden protein i rötterna.

Inom projektet BioCassava Plus arbetar forskare med att med hjälp av genteknik öka halterna av bland annat zink, järn och beta-karoten (som i kroppen omvandlas till A-vitamin).  Forskarna inom programmet arbetar med lokala varianter av kassava och flera av dem testas redan i fältförsök i bland annat Puerto Rico och Nigeria.

Marie Nyman

Källor:Narayanan et al, PLoS one 6:e21996 (2011); Abhary et al, PloS one 6:e16256; Sayre et al, Annual Review of Plant Biology 62:251 (2011