Biologiska läkemedel har det senaste decenniet bidragit till förbättrad behandling av bland annat ledgångsreumatism och cancer. Gemensamt för biologiska läkemedel är att den aktiva substansen har biologiskt ursprung och tillverkas av till exempel celler eller bakterier.
Framställningen av biologiska läkemedel är ofta dyr och tidskrävande eftersom den mängd aktiv substans som en cell- eller bakteriekultur kan producera är så liten. Forskare försöker därför hitta nya system för att producera aktiva substanser till läkemedel. Ett exempel är läkemedlet Atryn som godkändes 2006 inom EU, vars aktiva substans antitrombin renats fram ur mjölk från genetiskt förändrade getter.
I en studie som publicerats i BMC Biotechnology visar en grupp forskare hur genetiskt förändrade höns kan värpa ägg med höga halter av proteinerna, interferon alfa och makrofag-CSF, båda med potential att verka som aktiva substanser i läkemedel.
Förutom att föra in de mänskliga gener som kodar för interferon alfa och makrofag-CSF i hönsens genom, gjorde forskarna ytterligare en genetisk modifiering som begränsade proteintillverkningen till äggvitan. På så sätt påverkas inte hönan av de nya egenskaperna. Andra fördelar som forskarna presenterar med sin metod är att höns är kostnadseffektiva att husera, äter mindre och är väldigt produktiva. I snitt värper en höna 300 ägg per år och redan efter 3 ägg är tillverkningen av de önskade proteinerna uppe i kliniskt relevant doser.
De proteiner som forskarna fokuserar på har båda viktiga funktioner i immunförsvaret. Interferon alfa utsöndras av immunceller som påträffar virus eller maligna celler i kroppen och makrofag-CSF stimulerar bland annat reparation av skadad vävnad. Trots detta poängterar forskarna att de i sin rapport inte tillverkat nya läkemedel utan presenterar en kostnadseffektiv modell för hur aktiva substanser i framtiden skulle kunna framställas.
/Mia Olsson
Källa: A chicken bioreactor for efficient production of functional cytokines. Herron et al, BMC Biotechnology. 2018 Dec 29;19(1):82.