Malariamyggan Anopheles gambiae. Foto: James Gathany, Centers for Disease Control and Prevention.

Flera allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber sprids via insekter. Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggan. När en honmygga biter en infekterad människa får den med sig både blod och parasiter. Parasiterna genomgår sedan en komplicerad utveckling i myggan och tar sig slutligen till spottkörtlarna och infekterar nästa person den biter. Denguefeber är en influensaliknande febersjukdom som orsakas av ett virus som sprids av Aedes-myggor.

På flera håll i världen pågår forskning vars mål är att med hjälp av genteknik minska sjukdomsspridningen. Det finns även exempel där genetiskt modifierade myggor testats i fält.

Forskare vid John Hopkinsinstitutet i USA har bestämt funktionen av en rad proteiner som gör det möjligt för Anopheles-myggan att delvis bekämpa malariaparasiten. Systemet fungerar som en elektrisk krets där varje gen som slås av eller på aktiverar eller hämmar nästa steg. Myggor vars gener i detta parasitbekämpande system har modifierats kan bekämpa parasiten på ett betydligt effektivare sätt än normalt.

Möss som infekteras med malaria bildar antikroppar som dödar parasiten. Detta har en grupp forskare tagit fasta på och använt information från musgenen för att konstruera en gen som hämmar parasitens utveckling och gör att myggan inte kan överföra parasiten när den sticker en människa.

Liksom vi människor har myggor en rad bakterier i sin matsmältningskanal. Forskare från USA har genetiskt modifierat en art av dessa bakterier (Pantoea agglomerans) så att de producerar ämnen som stör parasitens utveckling. De modifierade bakterierna hämmade utvecklingen av den humana malariaparasiten Plasmodium falciparium med 98 procent.

För att bekämpa spridningen av denguefeber har det brittiska företaget Oxitec (som delvis ägs av universitetet i Oxford) tagit fram en stam av hanmyggor som modifierats så att deras avkommor dör på larv- eller puppastadiet. Denna typ av myggor har tidigare släppts ut på ön Grand Cayman och i Malaysia med lyckade resultat.

Under 2012 släpptes över 10 miljoner modifierade myggor ut i Brasilien. Myggorna hade producerats av det brasilianska företaget Moscamed med Oxitecs teknik. De första stickprovsanalyserna tagna i fält pekar mot att över 85 procent av äggen är genetiskt modifierade. Detta kommer enligt företaget att leda till en minskning av insektspopulationen och därmed en minskad smittspridning.

Marie Nyman

Källor: Malcolm J. Fraser Jr, Annual Review of Entomology 57: 267 (2012); Morrisson & Alphey, Outlooks on Pest Management 23:65 (2012); Garver et al, PLoS PATHOGENS 8: e1002737 (2012); Isaacs et al, PNAS 109:E1922(2012); Wang et al, PNAS 109:12734 (2012); Harris et al, Nature Biotechnology 30:828 (2012); Lacroix et al, PLoS ONE 7: e2771 (2012); Brazil tests GM mosquitoes to fight Dengue, Nature News (11 April 2012)  

Djur, Genmodifierade djur