Nyligen blev kartläggningen av bonobo-apans genom klar, tidigare i år blev även gorillan medlem i genomklubben där även schimpansen och orangutangen är med. Därmed är nu genomet hos alla stora apor kartlagt. Kartläggningen av gorillans genom visar att det är ungefär 10 miljoner år sedan som gorillan, människan och schimpansen hade en gemensam förfader. Det verkar som om människor och schimpanser är mer lika varandra än människor och gorillor. De 15 procent av människans gener som är mer lika gorillans är icke-kodande gener, dvs. de leder inte till uttryck av protein och kan ha en annan funktion.

Till de intressanta detaljerna hör att en gen som tidigare associerats med språk hittades i både gorilla och människa. Det förbryllade forskarna något eftersom gorillor inte pratar med varandra på samma sätt som människor gör. Observationen förstärker uppfattningen att gener inte är allt, Det är minst lika viktigt att analysera hur de uttrycks och regleras.

Bonobo-apan härstammar från schimpanserna. Floden Kongo i centrala Afrika delade förmodligen på schimpanserna, de som levde söder om floden utvecklades till Bonobo-apor. Bonobo-apor och schimpanser har ungefär 0,4 procents skillnad i arvsmassan, men har utvecklat olika sociala beteenden. Vid konflikter är schimpanser ofta aggressiva medan bonobo-apor löser sina dispyter genom att ha sex. De är dessutom kända för att vara mer lekfulla. Människans arvsmassa skiljer sig ungefär 1,3 procent från både bonobo-apor och schimpanserna. Men vissa delar av människans genom är mer lik bonobo-apans än schimpansens. Forskarna tror att de olika likheterna och olikheterna kan vara en viktig pusselbit för att vinna mer kunskap om uppkomsten de genetiska faktorerna bakom vårt sociala beteende.

Natalie von der Lehr 

Källor: Smith, Nature News 7 mars 2012; Scally et al, Nature 483:169, mars 2012; Callaway, Nature News 13 juni 2012; Prüfer et al, Nature 486:527, juni 2012

Evolution och domesticering