Många mikroorganismer som vistas i kroppen, särskilt i mag-tarmkanalen, kan inte odlas i laboratoriet. Därför analysera forskare nu istället deras arvsmassa.  Forskare i USA har undersökt om mikrobiomet påverkas av neurologiska sjukdomar. I studien användes modifierade möss med autismliknande symptom. Det första fyndet var att mikrobiomet skiljer sig från det hos friska möss. När forskarna utfodrade mössen med foder som var berikat med bakterien Bacteroides fragilis minskade mössens autism-liknande symptom avsevärt. Bakterie lever i symbios med människan.

I ett separat experiment fick friska möss en diet som berikades med de ämnen som Bacteroides fragilis vanligtvis bryter ner och som finns i större mängder hos autistiska möss. Mössen visade då vissa beteendestörningar. Forskarna anser att resultaten visar på en koppling mellan mag-tarmkanalen, mikrobiomet och mössens hjärnor.

Ett konsortium, ”The Autism Microbiome Consortium” vill nu fördjupa kunskapen om kopplingen mellan mikrobiomet och autism. Personer med autistiska sjukdomar kan på en frivillig basis bidra till projektet genom en sekvensbestämning av sitt mikrobiom.

Natalie von der Lehr
Hsiao et al., Cell 155:1451 (2013); Gilbert et al., Cell 155:1446 (2013)

Mikrobiom, Mikroorganismer