Bild på sax
Genomredigeringstekniker som CRISPR/Cas9 kallas populärt för gensaxar

I början av november hölls ett möte i Världshandelsorganisationens (WTO) kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder. Vid mötet presenterades yttrandet: International Statement on Agricultural Applications of Precision Breeding.

Yttrandet handlar om precisionsförädling vilket inkluderar genomredigering. De verktyg som används vid genomredigering, som till exempel CRISPR/Cas9, kallas populärt för gensaxar.

Det främsta målet med yttrandet är att samordna insatser för att se till att lagstiftningen på området är baserad på vetenskap och att den är internationellt harmoniserad. Detta för att det kan leda till störningar i den globala handeln och hindra innovation om produkter från precisionsförädling regleras olika i olika länder.

De som hittills stödjer yttrandet är Argentina, Australien, Brasilien, Colombia, Dominikanska republiken, Guatemala, Honduras, Jordan, Kanada, Paraguay, Uruguay, USA, Vietnam och Secretariat of the Economic Community of West African States. Listan uppdateras kontinuerligt.

Länder som USA, Argentina och Brasilien har valt att inte reglera produkter som förädlats fram med hjälp av gensaxar i de fall inget nytt DNA tillförts grödans arvsmassa. Efter ett domslut från EU-domstolen i juli i år jämställs genomredigerade grödor med genetiskt modifierade och faller därmed under EU:s GMO-lagstiftning.

Källor
International Statement on Agricultural Applications of Precision Breeding, WTO G/SPS/GEN/1658/Rev.2

International Statement on Agricultural Applications of Precision Breeding U.S. Department of State Diplomacy in Action, Press Statement November2, 2018

Lagstiftning, Lagstiftningsfrågor och patent, Växter