Den lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer är teknikbaserad och definitionerna i direktiven är över 25 år gamla. Under de senaste 25 åren har utvecklingen inom det gentekniska området gått mycket snabbt. Det har lett till att det i nuläget är oklart om vissa tekniker leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras eller inte.
En anledning till att det är oklart om vissa tekniker leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras är att slutprodukten, till exempel en växt med en ny egenskap, i vissa fall inte innehåller något främmande DNA. En annan anledning till osäkerheten är att man vid vissa tekniker använder hybridnukleinsyra (rekombinant DNA) i något steg i förädlingsarbetet. Med hybridnukleinsyra menas att DNA från olika källor länkas samman.
Enligt den EU-gemensamma lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer räknas en organism som utvecklats med hjälp av mutagenes som en genetiskt modifierad organism men undantas reglering. Detta under förutsättning att metoden inte inbegriper användning av hybridnukleinsyramolekyler. Det traditionella sättet att förädla växter med hjälp av mutagenes inbegriper behandling med strålning eller mutationsframkallade ämnen. Det ger många och slumpmässiga mutationer över hela arvsmassan.
På senare år har tekniker som kan användas för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i arvsmassan utvecklats. Exempel på sådana tekniker är tekniker som förkortas TALEN, CRISPR/Cas9, och ZFN. De kallas genomredigeringstekniker. Ofta används någon form av nukleinsyra i ett tidigt steg i processen från redigering till en färdig planta eller ett djur och i många fall kan dessa nukleinsyror definieras som en hybridnukleinsyra. Det gäller bland annat CRISPR/Cas9-tekniken.
Nu har forskare hoppat över steget där hybridnukleinsyra används och med hjälp av CRISPR/Cas9 redigerat arvsmassan hos backtrav, tobak, sallat och ris. Forskarna skriver i sin artikel att eftersom ingen hybridnukleinsyra använts i något steg så skulle de genomredigerade plantorna de utvecklat kunna undantas reglering.
Marie Nyman
Källa: Woo et al, DNA-free genome editing in plants with preassembled CRISPR-Cas9 ribonucleoproteins, Nature Biotechnology 33(11):1162-1164 (2015)