I juli 2010 presenterade EU-kommissionen ett lagstiftningsförslag som gick ut på att medlemsstaterna själva skulle kunna bestämma om de vill tillåta, begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade grödor inom sitt lands gränser. Detta efter det att en gröda genomgått den obligatoriska miljö- och hälsoriskbedömningen och gemensamt godkänts av medlemsstaterna.
Efter flera turer nådde ministerrådet i juni 2014 en politisk överenskommelse om ett utkast till ett direktiv om ändring av direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. I november röstade Europaparlamentets miljöutskott igenom ett förslag som på flera punkter skiljde sig från rådets. Förslaget gick mycket längre när det gäller möjligheten för medlemsstaterna att förbjuda odling av en genmodifierad gröda.
Efter omröstningen i miljöutskottet startade diskussioner mellan rådet, parlamentet och kommissionen och den tredje december 2014 nådde de en preliminär politisk överenskommelse. Den 13 januari 2015 röstade parlamentet igenom förslaget, den 2 mars sa ministerrådet ja till förslaget och den 2 april trädde den nya lagstiftningen i kraft.
Enligt den nya lagstiftningen kan en medlemsstat under godkännande processen av en viss genmodifierad gröda kräva att hela eller delar av landet undantas i fråga om odling. En medlemsstat får också efter ett godkännande anta bestämmelser som begränsar eller förbjuder odling inom landets gränser.
Skälen att förbjuda odling i en viss medlemsstat kan vara:
1) Miljöpolitiska mål
2) Fysisk planering
3) Markanvändning
4) Socioekonomiska effekter
5) Undvikande av förekomst av genetiskt modifierade produkter
6) Jordbrukspolitiska mål
7) Allmän ordning
Marie Nyman
Källa: Europeiska unionens officiella tidning, L68