Rådet begär att kommissionen senast den 30 april 2021 lägger fram en studie mot bakgrund av domstolens dom i mål C- 528/16 om ställningen för nya genomiska metoder enligt unionsrätten. Vidare begär Rådet att kommissionen, om så är lämpligt med hänsyn till resultaten av studien, lägger fram ett förslag eller på annat sätt informerar rådet om andra åtgärder som krävs för att följa upp studien. I enlighet med rådande praxis begär rådet att kommissionen säkerställer att förslaget åtföljs av en konsekvensbedömning.
Bakgrund
I sitt domslut från juli 2018 jämställde EU-domstolen växter som tagits fram med riktade mutationer med genetiskt modifierade organismer.
I lagstiftningen anses mutagenes leda till en genetiskt modifierad organism, men undantas reglering. EU-domstolen menade att det bara är växter som tagits fram med äldre tekniker där mutagena ämnen eller mutationsframkallande strålning används som undantas. Växter som tagits fram med modernare tekniker som till exempel genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9, populärt kallad gensax, ska enligt domstolen regleras som en genetiskt modifierad organism.
Domslutet är på många sätt problematiskt, bland annat i relation till den EU-gemensamma märknings- och spårbarhetslagstiftningen. De nationella behöriga myndigheterna ska kontrollera att inga produkter som består av eller innehåller icke godkända genmodifierade växter finns på marknaden och att de som består av eller innehåller godkända växter är korrekt märkta. Den som ansöker om ett marknadsgodkännande ska presentera en metod för detektion, identifiering och kvantifiering av den gröda ansökan gäller.
Problemet är att riktade mutationer som skapats med till exempel CRISPR/Cas9 inte kan särskiljas från naturliga mutationer eller mutationer som är ett resultat av äldre mutagenesmetoder. De behöriga myndigheterna kan därmed inte uppfylla sitt uppdrag och företag kan inte ansöka om marknadsgodkännande.
Länder utanför EU som USA, stora delar av Sydamerika och Australien anser att riktade mutationer inte leder till en reglerad produkt. Det innebär att det med största sannolikhet kommer att komma in produkter till EU som består av eller innehåller genomredigerade grödor och att de inte går att identifiera.
Marie Nyman
Källa
RÅDETS BESLUT (EU) 2019/1904 av den 8 november 2019 om en begäran till kommissionen att lägga fram en studie mot bakgrund av domstolens dom I mål C-528/16 om ställningen för nya genomiska metoder enligt unionsrätten, och ett förslag, om så är lämpligt med hänsyn till resultaten av studien.
Rådsbeslutet på samtliga EU-språk: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1573735910353&uri=CELEX:32019D1904
