Genteknikens utveckling 2013

Ett axplock ur rapporten

Genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9 och har under året fått ett sällan skådat genomslag i forskarvärlden. Tekniken har använts på så skilda organismer som möss, råttor, zebrafiskar, bakterier, bananflugor, jästsvampar, nematoder, och växter. CRISPR-tekniken har även använts på humana celler och på stamceller.

Under 2012 publicerade franska forskare en vetenskaplig artikel där de drog slutsatsen att en herbicidtolerant majs och den herbicid majsen är tolerant mot bland annat leder till att råttor utvecklar tumörer och dör en för tidig död. Under 2013 publicerade EFSA och sex medlemsstater sina slutsatser om studien. De ansåg att det fanns allvarliga brister i bland annat försöksdesign och presentation och tolkning av data. Efter det att tidskriften som publicerat studien, utan resultat, försökt förmå forskarna att dra tillbaka artikeln drog tidskriften i slutet av 2013 själva tillbaka den.

En ny genomförandeförordning om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder trädde i kraft under året. I den finns bland annat krav på en rutinmässig 90-dagars utfodringsstudie på smågnagare.  

För att bekämpa spridningen av denguefeber har det brittiska företaget Oxitec Ltd tagit fram en stam av hanmyggor som modifierats så att deras avkommor dör på larv- eller puppastadiet. Under 2013 startade det hittills största försöket som är planerat att pågå under tre år. Med början i juni släpptes i storleksordningen en halv miljon myggor ut varje vecka. Försöket genomförs i och i närheten av staden Jacobina i Brasilien.

I slutet av 2013 presenterade den indiske jordbruksministern en rapport som behandlar olika aspekter av odling av Bt-bomullen. Studien, som omfattar 2 400 lantbrukare i tre bomullsdistrikt, sägs vara den mest omfattande i sitt slag. Rapporten visar bland annat att odling av Bt-bomull lett till en drastisk minskning av bekämpningsmedel.

Immunterapi vid behandling av cancer utsågs till årets vetenskapliga genombrott av tidskriften Science. Behandlingen innebär att immunceller modifieras genetiskt så att de känner igen och kan oskadliggöra cancerceller.

I december 2011 stoppades projektet LifeGene av Datainspektionen som ansåg att insamling av personuppgifter för framtida forskning bryter mot personuppgiftslagen. Efter många turer trädde en tillfällig lag i kraft som tillåter LifeGene att återuppta sin verksamhet.

Genom att modifiera silkesmaskar har japanska forskare tagit fram silke som fluorescerar i grönt, rött respektive orange. Silket från de modifierade larverna har bland annat använts av den japanske designern Yumi Katsura för att skapa en självlysande bröllopsklänning.

Genteknikens utveckling 2013 (pdf)