Sömnbrist och störningar i dygnsrytmen har sedan tidigare kopplats till sjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdomar, en ökad risk för infektioner och en minskad uppfattningsförmåga. Ett forskarteam i Storbritannien har nu undersökt närmare vad som händer på molekylär nivå vid sömnbrist.
Forskarna tog hjälp av 26 frivilliga försökspersoner. Under en vecka fick de sova upp till tio timmer varje natt, därefter begränsades deras sömn till 6 timmer per natt i en vecka. Blodprover togs regelbundet och en jämförande analys visade en förändring av uttrycket av 711 ge
Förutom gener som styr dygnsrytmen påverkades även gener som är inblandade i processer när kroppen svarar på skador och stress. Även gener som styr ämnesomsättningen påverkades. Forskarna kunde också visa ett tidigare okänd samspel mellan gener som reglerar dygnsrytm, sömnbalans och ämnesomsättning.
Resultaten kan anses som en första kartläggning av mekanismerna bakom hälsoproblem på grund av sömnbrist. Enligt forskarna själva utgör resultaten en viktig resurs för framtida forskning kring sömn och hälsa. Forskarna påpekar också vikten av studien i sammanhanget av det industrialiserade samhället – enligt en studie i USA sover minst 30 procent av den vuxna befolkningen endast sex timmar eller mindre per natt.
Natalie von der Lehr
Källa: Möller-Levet et al, PNAS 19:110(12):E1132-41 (mars 2013)