Bild på potatisplanta.
Potatis, Solanum tuberosum

Den 25 juli i år meddelade EU-domstolen sin dom som gällde genomredigeringstekniker som CRISPR/Cas9. En av frågorna, som EU brottats med i över 10 år, var om tekniker som CRISPR/Cas9 leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras i de fall teknikerna enbart används för att skapa mutationer. I december 2015 bedömde Jordbruksverket att så inte var fallet.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man i samarbete med Lyckeby Starch tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Potatisen har förädlats med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 och testas för närvarande i fältförsök.

Stärkelse är en vanlig konsistensgivare i många livsmedel och en stor del av den stärkelse som produceras globalt är kemiskt modifierad för att till exempel kunna lagras. En del av dessa modifieringsprocesser kan orsaka miljöproblem. Med den genomredigerade potatisen som bas kan dessa kemiska modifieringar avsevärt minskas.

I ett pressmeddelande tolkar Sveriges stärkelseproducenter och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet EU-domstolens domslut. De skriver bland annat följande. ” Om man genomför ett totalstopp av användning av ny teknik kommer vi att tappa ett viktigt verktyg för att driva en utveckling som kan möta ödesfrågorna om resurssnål, hållbar produktion och att bromsa klimatförändringar. Det får inte ske! För oss råder det ingen tvekan om att de nya potatisarna även idag, efter domen i det franska ärendet, inte är att betrakta som GMO reglerad enligt direktiv 2001/18/EG.”

Pressmeddelandet, Sveriges stärkelseproducenter, 22 augusti 2018: Ökad hållbarhet med CRISPR-Cas9 i växtförädling. 

 

Genomredigerade växter, Lagstiftning, Lagstiftningsfrågor och patent