Antibiotikaresistenta jordbakterier i fält med genmodifierad majs

Bild på majsfält
Majs, Zea mays

Att studera förekomst och mångfald av antibiotikaresistensgener i jordbakterier, och dessa geners möjligheter att överföras horisontellt (överföring av genetiskt material till annan än avkomman), är nödvändigt för att kunna uppskatta sannolikheten för ekologiska (och möjligtvis kliniska) konsekvenser av en eventuell överföring av gener från genmodifierade växter till jordbakterier.

Franska och schweiziska forskare har undersökt förekomsten av antibiotikaresistensgenen bla (som ger resistens mot ampicillin) i jordbakterier. Man har även studerat den potentiella påverkan odling av den insektsresistenta majsen Bt176 (som innehåller bla-genen) har på utbredningen av resistensgener. bla-genen i Bt176 är kopplad till en bakteriell startsekvens, något som skulle underlätta produktionen av protein från genen vid en eventuell horisontell genöverföring. Analyserna utfördes på jordprover från fält där Bt176 odlats 10 år i rad och ett intilliggande fält där konventionell majs odlats under lika lång tid. Dessutom togs jordprover från en prärie i samma område.

Det totala antalet odlingsbara bakterier skilde sig inte statistiskt åt mellan de tre olika jordarna. Man fann dock signifikanta skillnader mellan odlad jord och präriejord, med avseende på nivån av resistenta bakterier. I prover från jordar där Bt176 odlats återfanns mellan 0,4 – 6,5 procent ampicillinresistenta bakterier. Motsvarande siffror för jordar där konventionell majs odlats var mellan 5,5  och 8,0 procent. I präriejorden var mängden ampicillinresistenta bakterier avsevärt högre, 54,4  – 69,6 procent.

Forskarna kunde inte hitta några bevis för att gener från Bt176 överförts till bakterier, och man menar att om detta trots allt skett (även om det inte kunde detekteras), så verkar det i alla fall inte få några konsekvenser för bakteriesamhällets struktur. Den slutsats forskarna drar av sina experiment är att sannolikheten för att antibiotikaresistensgener i genmodifierade växter skulle innebära någon risk i detta sammanhang, är nära noll.

Marie Nyman
Källa: Proceedings of the National Academy of Sciences 105:3957 (2008)