Växter, djur och människor har alla ett liknande maskineri för att stänga av gener, en process som kallas RNA-interferens (RNAi) och som bygger på dubbelsträngat RNA. Denna process har man nu utnyttjat för att producera insektsresistenta grödor. För att identifiera insektsgener av potentiellt intresse matade man larver av majsrotbaggen med dubbelsträngat RNA från dess egna gener.
Av de totalt 290 RNA-molekylerna som testades, gav 14 positivt resultat i form av ökad dödlighet vid låga koncentrationer. När dubbelsträngat RNA från majsrotbaggen testades på andra skalbaggsarter visade det sig att dödligheten minskade i takt med att homologin (likheten) mellan majsrotbaggens gen och motsvarande gen i den testade insekten minskade. Man kunde vidare konstatera att skyddet mot skadegöraren var jämförbart med de insektsresistenta grödorna som bygger på Bt-toxin.
Samma strategi har använts av en kinesisk forskargrupp. Den insektsgen man i dessa försök stängde av producerar enzymet cytokrom P450 monooxygenas. Logiken bakom detta val är följande. Bomull producerar sitt eget insektsgift i form av ämnet gossypol. Cytokromet induceras av gossypol och tycks neutralisera det. Om cytokromgenen stängs av utsätts Helioverpa armigera, en skadeinsekt på bomull, för bomullens insekticid med full kraft.
Man har ännu inte testat detta system i bomull, men visat att en reduktion av proteinproduktionen från insektens cytokromgen hämmar tillväxten hos skadegöraren. En fördel med att använda sig av denna teknik är, enligt forskarna, att resistensegenskapen kan designas specifikt mot en art.
Marie Nyman
Källor: Nature Biotechnology 25:1322 (2007); Nature Biotechnology 25:1231 (2007); Nature Biot
echnology 25:1307 (2007)