Den nationella biosäkerhetsbyrån i Burkina Faso har godkänt frisläppandet av genetiskt modifierade malariamyggor i landet. Det är ett småskaligt försök med mindre än 10 000 myggor. Försöket syftar till att ge forskare inom konsortiet Target Malaria möjlighet att undersöka hur länge myggorna lever och hur de sprider sig.
Target Malaria är ett icke-vinstdrivande forskningskonsortium vars mål är att utveckla och dela med sig av tekniker för att kontrollera malaria. I konsortiet ingår bland annat forskare, riskbedömningsexperter och experter på lagstiftning. Det har också upprättats en kommitté som ska ge råd i etiska frågor.
Konsortiet arbetar i Burkina Faso, Uganda och Mali och stöds finansiellt av bland annat Bill och Melina Gates Foundation och Open Philanthropy Project Fund.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dog i storleksordning 445 000 människor i malaria under 2016. Sjuttio procent var barn under fem år vilket betyder att ett barn dog i malaria varannan minut.
Genetiskt modifierade myggor för kontroll av denguefeber och zikavirus har tidigare släppts ut i Brasilien, Malaysia och på Kajmanöarna, men detta är första gången ett afrikanskt land gett tillstånd till att släppa ut genetiskt modifierade myggor.
Konsortiet arbetar även med gendrivare. De ser gendrivare som ett komplement till andra strategier för att kontrollera malaria och hoppas kunna starta de första fältförsöken 2024.
Med en gendrivare i arvsmassan kan en specifik gen eller mutation snabbt sprida sig i en population av växter eller djur. Därmed sprids också en egenskap. Utan en gendrivare är det 50 procents chans att en viss gen ärvs av en avkomma. Det gör att genen sprider sig långsamt i en population. Med en gendrivare sprider den sig snabbt. Den ser nämligen till att genen eller mutationen förekommer i homozygot form i varje generation. Med homozygot menas att genen/mutationen finns på båda kromosomerna i ett kromosompar.
Att gendrivare fungerar i praktiken visade forskare för första gången 2015 då bananflugor modifierades med gensaxen CRISPR/Cas9 som gendrivare. I november samma år publicerades en artikel där man gjort på liknande sätt med en art av malariamygga (Anopheles stephensi) och en månad senare rapporterades om lyckade försök med Anopheles gambiae, den huvudsakliga malariamyggan på den afrikanska kontinenten.
Källor
• Target Malaria welcomes the decision of the National Biosafety Agency of Burkina Faso to approve a small-scale release of genetically modified sterile male mosquitos. https://targetmalaria.org• The mutagenic chain reaction: A method for converting heterozygous to homozygous mutations. Gantz & Bier, Science 348(6233):442-444 (2015)
• Biotechnology. Biologists devise invasion plan for mutations. J. Bohannan, Science 347(6228):1300 (2015)
• Highly efficient Cas9-mediated gene drive for population modification of the malaria vector mosquito Anopheles stephensi. Gantz et al, Proc Natl Acad Sci. 112(49), 2015
• A CRISPR-Cas9 gene drive system targeting female reproduction in the malaria mosquito vector Anopheles gambiae. Hammond et al, Nature Biotechnology, 2016; 34:78-83.
• World Malaria Day 2018: Ready to beat malaria, World Health Organisation.
