Den hittills äldsta mänskliga arvsmassan har sekvensbestämts

Analys av arvsmassan från ett lårben som hittats i Sibirien visar att benet tillhörde en man (Homo sapiens) som levde för 45 000 år sedan. Den blir därmed den hittills äldsta sekvensbestämda arvsmassan från människa. Mannen från byn Ust-Ishim har lika mycket neandertal-DNA som dagens människor, ungefär två procent.

Till skillnad mot dagens människor, där neandertal-DNA:t ligger utspritt i arvsmassan, sitter neandertal-DNA:t ihop i långa sekvenser hos den sibiriske mannen. Det kan betyda att han levde bara en kort tid efter det att utbytet av DNA mellan människa och neandertalare skedde. Forskarna föreslår att mannen levde 7 000 – 13 000 år efter det att neandertalare och moderna människor fick barn tillsammans vilket skulle innebära att det inträffade för 52 000 – 58 000 år sedan.

Mannens arvsmassa visade också släktskap med andra sekvensbestämda kvarlämningar av fornmänniskor till exempel de 24 000 år gamla lämningarna efter en pojke från Mal’ta i Sibirien och de cirka 7 000 år gamla lämningarna efter den spanske La Braña-mannen. Det kan betyda att mannen tillhörde den populationen som tog sig ut ur Afrika och spred sig över Europa och Asien.

Natalie von der Lehr 

Källa: Fu et al, Nature 513, 445 (2014)