Förändra arvsmassan i befruktade humana ägg – etiska och vetenskapliga diskussioner

I april 2015 publicerades för första gången en vetenskaplig artikel där forskare rapporterade att de förändrat arvsmassan i befruktade humana ägg. De vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature hade enligt de kinesiska artikelförfattarna båda tack nej till att publicera studien på grund av etiska betänkligheter.

Publicering av artikeln föregicks av rykten att kinesiska forskare genomfört detta experiment. Cirka en månad innan publiceringen av den vetenskapliga artikeln hade brev från forskare och företagsrepresentanter publicerats i tidskrifterna Science respektive Nature. Budskapet i båda fallen var, förändra inte arvsmassan i humana könsceller eller befruktade ägg. De uppmanade till ett internationellt moratorium för denna typ av experiment.

Forskarna som utförde studien använde sig av ägg som befruktats med två spermier. Det säkerställde att ägget bara delade sig ett begränsat antal gånger och inte kunde resultera i ett fullgånget barn.

Som svar på publiceringen av artikeln uttalade sig The International Society for Stem Cell Research. De uppmanade till ett moratorium när det gäller försök på humana könsceller och befruktade ägg i terapeutiskt syfte. Fem brittiska forskningsråd reagerade på diskussionerna som följde på publiceringen av den kinesiska studien. De stödde i ett gemensamt uttalande användningen av CRISPR/Cas9 och andra genredigeringsverktyg inom forskningen, inklusive forskning på humana könsceller och befruktade ägg. De fem forskningsrådet publicerade sitt uttalande eftersom de var oroade den kinesiska studien skulle leda till ett moratorium som förbjuder all genredigering av könsceller. De deklarerade att de kommer att fortsätta att finansiera användningen av CRISPR/Cas9 och andra genredigeringsverktyg i de fall det är etiskt försvarbart och inom lagen. Forskning på ägg upp till 14 dagar efter befruktning är, efter tillstånd från Human Fertilization and Embryology Authority (HFEA), lagligt i Storbritannien. Samma tidsrymd gäller i Sverige.

Några veckor efter det att de fem forskningsråden uttalat sig ansökte en stamcellsforskare om tillstånd att få använda CRISPR/Cas9 på humana befruktade ägg. Den forskning som kommer att bedrivas går ut på att studera vilka gener som behövs för att ett humant embryo ska utvecklas korrekt. Förhoppningen är att den kunskap som genereras från ett sådant projekt ska leda till bättre behandling vid infertilitet och förbättra chanserna till ett lyckat resultat vid provrörsbefruktning.

I ett pressmeddelande den 1 februari 2016 meddelade Human Fertilization and Embryology Authority att de godkänt ansökan.

I november 2015 hölls ett möte i USA med titeln International Summit on Human Genome Editing. Mötet organiserades av The National Academy of Sciences, National Academy of Medicine, Chinese Academy of Sciences och the Royal Society i Storbritannien. Vid mötet deltog bland annat forskare, filosofer, etiker och politiker som diskuterade veten-skapliga, medicinska och etiska frågor i samband med de senaste framstegen inom den forskning som rör genredigering av den humana arvsmassan.

Mötet avslutades med ett uttalande från organisatörerna. De gav ett starkt stöd till användningen av CRISPR/Cas9 och andra genredigeringstekniker på könsceller och befruktade ägg, men bara i forskningssyfte. Att däremot låta det gå vidare till en graviditet ansåg de vore ansvarslöst eftersom man ännu inte vet hur säker tekniken är och för att det saknas en samsyn i samhället.  De uteslöt dock inte helt en framtida användning av genredigeringstekniker där de genetiska förändringarna går vidare till nästa generation.

Marie Nyman

Källor: Baltimore et al, A prudent path forward for genomic engineering and germline gene modification. Science 348(6230):36-38 (2015); Lanphier et al,  Don’t edit the human germ line, Nature 519(7544):410-411 (2015); Liang et al, CRISPR/Cas9-mediated gene editing in human tripronuclear zygotes, Protein Cell 6(5):363-372 (2015); Cyranoski et al, Chinese scientists genetically modify human embryos, Nature, doi:10.1038/nature.2015.17378 (2015); The international society for stem cell research has responded to the publication of gene editing research in human embryos. http://www.isscr.org/professional-resources/news-publicationsss/isscr-news-articles/article-listing/2015/04/23/release-on-human-germline-genome-modification; Senior M, UK funding agencies weigh in on human germline editing. Nature Biotechnology 33(11):1118-1119 (2015); Travis J, Germline editing dominates DNA summit, Science, 350(6266):1299-1300 (2015)