En svårt sjuk man i Massachusetts, USA, har fått en njure transplanterad från en genetiskt modifierad gris. Det är första gången som en patient lever med en njure från en annan art.
Under 2022 och 2023 transplanterades grishjärtan till två svårt hjärtsjuka patienter i USA. Patienterna överlevde en, respektive tre månader vilket var sensationellt eftersom ingen tidigare levt med ett organ från en annan art.
Den svårt sjuke patient som nu fått en grisnjure stod utan andra behandlingsalternativ. Enligt det medicinska teamet som genomförde världens första njurtransplantation mellan gris och människa, återhämtar sig patienten väl.
Att transplantera organ, vävnader eller celler mellan arter kallas xenotransplantation. Anledningen till att forskare försöker få det att fungera är att det råder stor brist på organ att transplantera i världen. Bara i Sverige avled 92 personer under 2023 i väntan på ett nytt organ.
Genetiska modifieringar lurar immunförsvaret
En utmaning vid all transplantation är att hindra mottagarens immunförsvar från att stöta bort det nya organet. Ju närmare släkt mottagare och donator är, desto bättre förutsättningar har transplantationen att lyckas. Vid xenotransplantation är donator och mottagare inte ens av samma art, och donatorn måste modifieras genetiskt för att lura immunförsvaret.
Den gris som användes som donator hade inte mindre än 69 genetiska förändringar. Dels har gener som kodar för olika sockermolekyler som finns på ytan av grisens celler slagits ut eftersom de ökar risken för avstötning. Ett antal gener från människa har förts in i grisens genom för att främja att immunförsvaret accepterar det nya organet. Ett antal så kallade retrovirus har också stängts av i grisens genom för att hindra att de aktiveras i mottagaren.
Genteknisk framfart ligger bakom framgångarna
Den gentekniska utvecklingen har gjort att forskningen om xenotransplantation tagit stora kliv framåt. Med gensaxen CRISPR/Cas9 kan genetiska förändringar utföras enklare och med storskaliga sekvenseringsmetoder kan till exempel retrovirus hittas som måste inaktiveras.
Att just grisen hamnat i fokus för xenotransplantation är bland annat för att de har organ av likvärdig storlek som oss. Grisar är också välstuderade, lätta att hantera och växer ganska fort.
Xenotransplantation väcker etiska frågor
Förfarandet med xenotransplantation väcker etiska frågor, inte minst frågor om djurvälfärd. En annan etisk fråga som diskuteras är om det överhuvudtaget är rätt att transplantera från djur till människa.
Liknande etiska frågeställningar var aktuella under 1960-talet när transplantation mellan människor tog fart. Då ansåg många att det inte var etiskt försvarbart att flytta organ mellan människor. Nu, många år senare, vet vi att det räddat och förlängt livet för tiotusentals människor. Det återstår att se ifall xenotransplantation i framtiden anses tillräckligt säker och socialt accepterad för att ha samma inverkan på människors liv.
/Mia Olsson 2023-03-25
Källa: First pig kidney transplant in a person: what it means for the future (nature.com)
