Genomredigerade grisar som organdonatorer

Bild på gris med kulting
Gris, Sus scrofa

Genomredigering handlar om att skapa riktade förändringar i arvsmassan. En av de tekniker som används förkortas CRISPR/Cas9. Tekniken kan användas på olika sätt. Den kan till exempel användas för att byta ut enstaka baspar i en sjukdomsgen eller för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i en viss gen så att den stängs av.

Xenotransplantation innebär att celler, vävnader eller organ transplanteras över artgränser. Grisar är exempelvis en tänkbar donator av organ till människa och man har gjort en del försök. Ett problem med att använda grisorgan är att grisars, liksom andra arters arvsmassa innehåller en rad så kallade endogena retrovirus. Dessa retrovirus kan finnas i några få till flera dussin kopior i grisens arvsmassa och det kan inte uteslutas att de kan orsaka infektion hos människa. Retrovirus innehåller bland annat en gen vars enzym är nödvändigt för att viruset ska föröka sig. Nu har forskare, med hjälp av genredigeringsverktyget CRISPR/Cas9, slagit ut samtliga 62 kopior av genen i njurceller hos gris. Det är första gången någon lyckats redigera så många gener på en och samma gång. Tidigare har det rört sig om knappt tio.

Ett annat problem är avstötning, det vill säga att kroppen attackerar och försöker stöta bort det nya organet. Även detta problem skulle enligt forskarna antagligen kunna lösas genom att slå ut gener i grisens arvsmassa med hjälp av CRISPR/Ca9. Forskarna har nyligen startat ett företaget eGenesis med målet är att producera grisar vars organ kan transplanteras till människa.

 

Marie Nyman

Källor: Yang et al. Genome-wide inactivation of porcine endogenous retroviruses (PERVs). Science (350, 1101–1104 (2015); Reardon, Gene-editing record smashed in pigs. Nature (2015). doi:10.1038/nature.2015.18525