Psykiatriska sjukdomar tillhör de komplexa sjukdomar, det vill säga sjukdomar där förändringar i fler än en gen är inblandad. Ofta påverkar också miljöfaktorer om och när sjukdomen bryter ut och hur den utvecklas. Relativt lite är känt om de molekylära orsakerna bakom psykiatriska sjukdomar, med hjälp av storskaliga sekvenseringsprojekt identifieras nu alltfler genetiska faktorer som kan bidra till sjukdomsutvecklingen. Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en genvariant som är kopplad till ökad produktion av kynurensyra. Halterna av detta ämne är förhöjt hos patienter med psykotiska inslag vid bipolär sjukdom. Studien visar att patienter med bipolär sjukdom som bär på genvarianten har en nästan fördubblad risk att få psykotiska skov.
Allt fler forskare har intresserat sig för kopplingen mellan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i barndomen och vuxenpsykiatriska tillstånd. Förståelsen av dessa samband är fortfarande begränsade. För att undersöka om det finns något samband mellan ADHD, schizofreni och bipolär sjukdom har forskare vid Karolinska Institutet analyserat data från svenska nationella register som patient- och flergenerationsregister. I studien ingick 61 187 personer med diagnosen ADHD och deras släktningar. Resultaten visade att personer med ADHD-diagnos själva hade ökad risk för både schizofreni och bipolär sjukdom. Det var också vanligare att individer med ADHD hade nära släktingar med schizofreni eller bipolär sjukdom. Resultaten ger stöd för att det finns en gemensam genetisk bakgrund till sjukdomarna och ökar förståelse för kopplingarna mellan olika psykiatriska tillstånd.
För att försöka identifiera nya genetiska varianter som är kopplade till schizofreni tog forskare blodprov från sammanlagt 11 200 personer i Sverige. Av dessa hade 5000 personer schizofreni, de resterande 6200 individer var friska kontrollpersoner. Proven analyserades tillsammans med ytterligare 48 000 prover från patienter och friska kontrollpersoner från hela världen. Genom att undersöka små förändringar i DNA, kunde forskarna identifiera 22 varianter som ökar risken för sjukdom. Av dessa är tretton helt nya upptäckter. Resultaten ger forskarna nya möjligheter att förstå vilka typen av genetiska förändringar som ökar risken för schizofreni och pekar på nya biologiska hypoteser att undersöka vidare. Bland annat får det tidigare rapporterade sambandet mellan schizofreni och hur immunsystemet fungerar stöd. Forskarna menar att antalet identifierade genetiska riskvarianter troligtvis kommer att öka kraftigt inom en snar framtid.
I en annan studie identifierade forskarna en variant av genen NDST3 som kan vara kopplad till schizofreni och bipolär sjukdom. Forskarna analyserade DNA-prov från patienter och friska individer inom den judiska Ashkenazi-befolkningen i USA. Denna befolkningsgrupp är relativ liten vilket har resulterat i en likartad genetisk bakgrund. Det gör det enklare att identifiera genetiska förändringar som ligger bakom en sjukdom. Den genetiska förändringen hittades sedan även i andra befolkningsgrupper men sambandet mellan förändring och sjukdom var starkast inom Ashkenazi-gruppen. NDST3 är nödvändig för utvecklingen och funktionen av nervceller.
Natalie von der Lehr
Källor: Lavebratt et al, Molecular Psychiatry, advanced online publication 5 mar 2013 doi:10.1038/mp.2013.11; Larsson et al, The British Journal of Psychiatry 202:1 (2013); Kähler et al, Nature Genetics 45, 1150 (2013); Lencz et al, Nature Communications, open online publication 19 nov 2013, doi:10.1038/ncomms3739