Den insektsresistenta Bt-bomullen har funnits på den indiska marknaden sedan 2002. Under 2012 var över 93 procent av den bomull som odlades i Indien Bt-bomull. I slutet av 2013 presenterade den indiske jordbruksministern, Sharad Pawar, en rapport som behandlar olika aspekter av odling av Bt-bomullen. Studien, som omfattar 2 400 lantbrukare i tre bomullsdistrikt, sägs vara den mest omfattande i sitt slag. Vid presentationen av rapporten meddelade ministern att Jordbruksdepartementet redan gett forskare i uppdrag att genomföra en större, landsomfattande studie på samma tema.
Studien visar att Bt-bomullen odlas av lantbrukare oberoende av social status. Bt-bomullen har odlats mellan sex och nio år i de undersökta distrikten och fungerar väl både i områden med konstbevattning och i de utan. Enligt rapporten har skörden sedan Bt-bomullen infördes ökat från 400-500 kg/hektar till 800 -1000 kg/hektar i områden utan konstbevattning och från 1000-1200 kg/hektar till 2200-2400 kg/hektar i konstbevattnade områden. På nationell nivå har skörden de senaste 10 åren ökat med 40 procent.
Rapporten visar, liksom andra tidigare studier, att odling av Bt-bomull lett till en drastisk minskning av bekämpningsmedel mot bomullsmalen (Helicoverpa armigera). I de undersökta distrikten var minskningen i snitt 82 procent. Räknat över hela landet har bekämpningsmedel mot bomullsmalen minskat från 9 410 ton aktiv ingrediens per år under 2001-2002 till 222 ton aktiv ingrediens 2011. Innan introduktionen av Bt-bomull stod bekämpningsmedel för den största kostnaden för lantbrukarna, idag är den utgiften den minsta.
Den viktigaste drivkraften bakom det snabba och storskaliga införandet av Bt-bomull i Indien har enligt rapporten varit lantbrukarna själva. De flesta av de tillfrågade lantbrukarna menade att det var de lantbrukare som var först ut att odla och visa att Bt-bomullen fungerade som ledde till den snabba och omfattande spridningen.
Bt-bomullen säljs tillsammans med konventionella bomullsfrön som är avsedda att användas som refugplanteringar. Detta för att fördröja utvecklingen av resistens i populationer av bomullsmalen. Cirka 90 procent av de tillfrågade lantbrukarna använder dock inte utsädet till refugplanteringar. Enligt lantbrukarna själva kastar de bort det konventionella utsädet eller säljer det för en billig penning. Endast några få procent av lantbrukarna planterar refuger, trots att det är ett krav enligt lagstiftningen. I de områden som undersöktes i denna studie har man dock ännu så länge inte noterat att bomullsmalen utvecklat resistens mot Bt-bomullen.
Marie Nyman
Källa: The Adoption and Uptake Pathway of Bt-cotton in India, oktober 2013