Mikroorganismerna i människokroppen

Människokroppen är hem för cirka 1,5 kilo bakterier och andra mikroorganismer. Några är skadliga men de flesta är livsnödvändiga, man kan säga att människan lever i symbios med mikroorganismer.  Många mikroorganismer som lever på eller i människokroppen kan inte odlas i laboratorium. Därför har det tidigare varit svårt att studera och artbestämma dem. Utvecklingen av tekniker för storskaliga analyser av DNA har dock gjort det möjligt att avgöra vilka arter av mikroorganismer som finns i en viss miljö. Detta genom att sekvensbestämma och analysera allt DNA i till exempel mag-tarmkanalen, något som kallas metagenomik. Dessa analyser ger en bild av vilka arter det rör sig om och deras relativa förekomst. Alla mikroorganismer eller den sammanlagda arvsmassan av alla mikroorganismer i en viss miljö kallas för ett mikrobiom.

Ett storskaligt samarbete, Human Microbiome Project, undersöker mikroorganismerna som lever i näsan, munnen, mag-tarmkanalen, urinvägarna och på huden. I den första fasen av projektet kartlades och kategoriserades arvsmassan från mikroorganismerna. I den andra fasen analyseras även vilka delar av arvsmassan som översätts till protein och hur generna som är aktiva samspelar med värden, alltså människan. Den information som genereras inom projektet är fritt tillgänglig för forskare över hela världen. Projektet tillhandahåller även verktyg och handledning/program för att kunna analysera datan.

Mikrobiomet är dynamiskt och kan förändra sig snabbt inom en och samma person beroende på faktorer som diet och sjukdom. Ett mål med Human Microbiome Project är att jämföra mikrobiomet hos friska personer med mikrobiomet hos sjuka. En sådan studie genomförs just nu vid Broadinstitutet i samarbete med Harvard School of Public Health, båda i Boston, USA. Forskarna kartlägger och jämför mikrobiomet hos friska personer med personer som har någon inflammatorisk tarmsjukdom.

Studien bygger på upprepade provtagningar (varannan vecka i ett år) från sex friska individer, tolv patienter med Crohns sjukdom och tolv patienter med ulcerös kolit. De prover som tas inkluderar blod, avföring och biopsier. Proverna analyseras med hjälp av genomik (analys av arvsmassan), transkriptomik (analys av vilka gener som har översatts till mRNA), proteomik (analys av vilka proteiner som har syntetiserats) och metabolomik (analys av alla små molekyler i cellen).

Resultaten kommer att avslöja mer om hur bakteriernas genuttryck förändras under sjukdomsförloppet. Dessutom kommer samma typer av analyser på människan ge information om hur kroppen reagerar. Enligt en tidigare observation störs till exempel kroppens försvar mot bakterier vid en inflammatorisk tarmsjukdom. Den nya studien skulle kunna kartlägga en mekanism för detta.

Natalie von der Lehr

Källor: The Human Microbiome Project, http://commonfund.nih.gov/hmp/index; Yatsunenko et al, Nature 486:222 (2012); Leah Eisenstadt, A new phase for the microbiome, BroadMinded Blog, Broad Institute/Boston 6 nov 2013

Bild med exempel på mikroorganismer i och på människokroppen.
Exempel på mikroorganismer i och på människokroppen. Copyright: Gunilla Elam.