Den norska regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda frågor relaterade till klassisk genetisk modifiering och nya tekniker som genomredigering. Enligt klimat- och miljödepartementet finns det flera goda skäl att se över frågan. Den nuvarande genetiklagstiftningen är över 25 år gammal och utvecklingen inom genteknikområdet går snabbt. Genom EES-avtalet är Norges gentekniklagstiftning nära förbunden med EU:s. Departementet håller för troligt att eventuella förändringar av regelverket inom EU kommer att dröja och anser att Norge inte bör vänta utan själva ligga i framkant inför kommande diskussioner inom EU. Kommittén ska bland annat: • bedöma om definitionen av en genetiskt modifierad organism i gällande lagstiftning är lämplig, och eventuellt föreslå ändringar och/eller göra en åtskillnad mellan genomredigerade och genetiskt modifierade organismer. • föreslå ändringar i gentekniklagstiftningen och/eller justeringar när det gäller den administrativa hanteringen. • beskriva etiska dilemman och utmaningar, inklusive i vilken utsträckning nuvarande lagstiftning skyddar miljön, folkhälsan och samhället i stort. I det sammanhanget ska frågan om lagstiftningen eventuellt hindrar eller fördröjer utveckling av produkter som skulle kunna innebära samhällsnytta belysas. • bedöma och beskriva risker relaterade till användningen av nya tekniker. • utvärdera norsk praxis för bedömning och godkännande av GMO-läkemedel för kliniska prövningar, jämföra med EU-praxis och eventuellt föreslå förändringar. • väga för- och nackdelar med en teknikbaserad respektive produktbaserad lagstiftning. • utvärdera Bioteknologirådets rekommendation från december 2018 om en uppmjukning av den norska gentekniklagstiftningen.
Marie Nyman
Oppnemning av eit offentleg utval som skal greie ut om genteknologi, nye teknikkar og reguleringa av genmodifiserte organismar. Klima-og miljødepartementet, 14 november 2020
