Ibland har både forskare och i synnerhet media dragit långtgående slutsatser utifrån de resultat som presenteras i mikrobiom-studier. Ett exempel är en studie på människa som visade att moderkakans mikrobiom var mest likt munnens mikrobiom. Samma sak observerades i en studie på möss. Forskarna spekulerade att ett sätt på vilket nyfödda barn får sitt eget mikrobiom kan vara från moderns mun genom moderkakan till barnet.
I ett pressmeddelande och de efterföljande artiklarna i både den vetenskapliga och den populära pressen drogs mer långtgående slutsatser, som till exempel att mammans munhygien kan påverka barnet. Kritiker påpekar att den aktuella studien inte ens visar att moderkakans mikrobiom påverkar barnets mikrobiom utan bara att det liknar munhålans.
I en rapport från det amerikanska sällskapet för mikrobiologi (American Society for Microbiology) uppmanas också till försiktighet när forskningsresultaten ska tolkas. Enligt sällskapet pekar många studier på ett samband mellan mikrobiomet och olika hälso- eller sjukdomstillstånd men bevisen för att ett särskilt mikrobiom orsakar en specifik sjukdom är begränsade. De skriver vidare att mikrobiomets sammansättning troligen är en viktig faktor vid vissa sjukdomar och att mer kunskap om detta kan komma att bidra till nya behandlingar och en anpassning av befintliga behandlingar. Rapportens författare påpekar dock att det är vilseledande att förklara komplexa sjukdomar som diabetes med enbart sammansättningen av mikrobiomet.
Natalie von der Lehr
Källor: Aagard et al, Sci Transl Med 6, 237ra65 (2014); Reid & Greene, American Society of Microbiology, Human Microbiome FAQ, 2014.