Under 2020 reviderade USA sin gentekniklagstiftning. De nya reglerna kallas SECURE (Sustainable, Ecological, Consistent, Uniform, Responsible) och omfattar bland annat import och utsättning i miljön av växter och andra organismer som utvecklats med hjälp av genteknik. Utgångspunkten för revideringen har varit att få ett tydligt, konsekvent, vetenskapligt och riskbaserat regelverk baserat på 30 års erfarenhet och utvecklingen inom området. I den reviderade lagstiftningen undantas vissa organismer. Det gäller bland annat i de fall en genetisk förändring kan introduceras både med en gensax och via traditionella förädlingsmetoder. Det innebär att till exempel växter som via en riktad mutation med en gensax fått en ny egenskap inte omfattas av lagstiftningen. Undantaget gäller enstaka mutationer men kan utvidgas till att även gälla växter där flera riktade mutationer introducerats samtidigt. Andra växter som undantas reglering är de som modifierats på samma sätt som redan godkända. Företaget Okanaga fruits har till exempel via klassisk genetisk modifiering förädlat flera äppelsorter så att de inte mörknar vid skada eller när de skärs itu. Skulle företaget vilja marknadsföra ytterligare en äppelsort som modifierats på samma sätt behöver de inte ansöka om marknadsgodkännande. Den som utvecklar en ny växtsort och är osäker på om den ska regleras som en genetiskt modifierad organism eller inte har tidigare kunnat skicka ett så kallat Letter of Inquiry till Jordbruksdepartementet. Fram till den 18 september hade 45 brev som rörde genomredigerade växter skickats till departementet. Bland dem fanns sojaböna med resistens mot cystnematoden, citrus med resistens mot en bakteriell sjukdom, potatis som inte blir söt när den utsätts för kyla, färgförändrad petunia, torktolerant majs och raps med förändrad oljesammansättning. I samtliga fall ansågs de inte omfattas av gentekniklagstiftningen. Ett företag eller ett universitet kan fortsatt ställa frågan, men det är inte obligatoriskt om växten omfattas av undantagen. Eftersom det vanligtvis inte anges på en produkt vilken förädlingsmetod som använts kan det bli svårt att ta reda på vilka genomredigerade växter som marknadsintroduceras i USA. Därmed blir det också svårt för EU att upprätthålla den nolltolerans som gäller för icke godkända GMO i livsmedel. Anledning till detta är att det inte med säkerhet går att avgöra hur en viss mutation uppstått. Den kan vara spontan, eller ha introducerats via traditionell förädling eller förädling med en gensax som CRISPR/Cas9.
Marie Nyman
Confirmation Request Process, USDA/Aphis, Last Modified: Aug 17, 2020;
