Ullusen (Planococcus citri) lever enbart av växtsafter, en diet som leder till brist på essentiella aminosyror (proteinbyggstenar som lusen inte kan tillverka själv). Det som gör att ullusen trots allt lever och frodas är att den lever i symbios med två bakteriearter, Tremblaya priceps och Moranella endobia. Den ena bakteriearten, Moranella, lever i Tremblaya som…
Kålmalens arvsmassa kartlagd
Växter försöker på olika sätt förhindra att bli uppätna till exempel genom ett kemiskt försvar. De producerar helt enkelt ämnen som är giftiga för exempelvis insektslarver. Växtätare å sin sida är ofta anpassade till en specifik grupp av värdväxter vars kemiska försvar inte skadar dem. Kålmalen (Plutella xylostella) är den mest destruktiva skadegöraren på korsblommiga…
Kartläggning av skillnaden mellan hundar och vargar
En ny studie av forskare från Uppsala Universitet och Broadinstitutet i Boston visar att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på några viktiga punkter. Det finns två teorier om hur vargen utvecklades till hund. Den ena är att människor sökte upp varglyor för att fånga in och tämja vargvalpar, den andra är att vargarna…
Genmodifierade myggor för sjukdomsbekämpning
Flera allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber sprids via insekter. Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggan. När en honmygga biter en infekterad människa får den med sig både blod och parasiter. Parasiterna genomgår sedan en komplicerad utveckling i myggan och tar sig slutligen till spottkörtlarna och infekterar…
Brasilien testar genmodifierade myggor mot denguefeber
Virussjukdomen denguefeber sprids via myggor av arten Aedes aegypti. För att bekämpa spridningen av sjukdomen har det brittiska företaget Oxitec (som delvis ägs av universitetet i Oxford) tagit fram en stam av myggor som genetiskt modifierats så att deras avkommor dör på larv- eller puppastadiet. Denna typ av myggor har tidigare släppts ut på ön…
