Övrig forskning och utveckling

Den största delen av vår arvsmassa finns i cellkärnan i form av kromosomer, men det finns också arvsmassa i mitokondrierna, cellens energiproducenter. Vid så kallade mitokondriella sjukdomar fungerar inte mitokondrierna som de ska. Det kan bero på mutationer i själva mitokondrie-DNAt, men också på mutationer i gener i cellkärnan, eftersom mitokondrierna är beroende av proteiner…

Årets Nobelpris i kemi går till tre forskare som på molekylär nivå kartlagt hur skadat DNA repareras. En av dessa forskare är svensken Tomas Lindahl. Det uppstår dagligen  tusentals spontana mutationer i vår arvsmassa och varje gång DNA:t kopieras i samband med att celler delar sig skapas också mutationer. Dessutom skadas vårt DNA av yttre faktorer…

Genom är detsamma som arvsmassa, det vill säga DNA:t i en cell. Epigenomet består av molekyler som binder till DNA:t eller de proteiner DNA:t är packat kring. En levercell behöver ha vissa gener påslagna för att kunna sköta sina uppgifter. I andra celltyper kan dessa gener vara avstängda och andra påslagna. Det är här epigenomet…

I februari 2015 godkände EU-kommissionen en stamcellsbehandling mot brännskador i ögonen. Brännskador kan leda till brist på de så kallade limbala stamcellerna i ögat. Dessa stamceller kan återbilda hornhinnan och när de saknas växer andra typer av celler över ögat för att skydda det. Det leder bland annat till inflammationer, grumlad syn och ärrbildning och…

Ett internationellt forskarteam har sekvensbestämt arvsmassan hos en neandertalare från Sibirien. Arvsmassan härstammar från en kvinnlig neandertalare vars föräldrar var nära släkt med varandra. Dessutom sekvensbestämde forskarna arvsmassan (med något lägre kvalitet) från en neandertalare från Kaukasien. Analys av dessa båda arvsmassor och jämförelser med arvsmassan från Denisova-människan och 25 nu levande människor avslöjade att…