800 000 år gammal tand bringar reda i vårt släktträd

Av alla de människosläkten som gått på jorden är vi, Homo sapiens, de enda som finns kvar. Allt vi vet om våra utdöda släktingar kommer från arkeologiska utgrävningar och DNA-analyser av fossil. Det har varit svårt för forskare att kartlägga vårt släktträd. Detta beror bland annat på att DNA inte låter sig analyseras så långt…

Bondelivet gav oss salmonella visar forntida DNA

En av de mest avgörande förändringarna i människans historia är att vi för cirka 10 000 år sedan slog oss ner och blev bofasta. Den samhällsförvandlingen, som också innebar att vi började odla marken och hålla husdjur, kallas ibland den neolistiska revolutionen. Benämningen markerar hur dramatiskt denna förändring styrde om kursen för vår fortsatta utveckling.…

CRISPR i rymden

För första gången har gensaxen CRISPR/Cas9 använts i rymden. Syftet var att studera hur celler reparerar de skador på DNA:t som uppkommer till följd av kosmisk strålning. Studien har designats av en grupp studenter som vann tävlingen ”Genes in Space” där vinsten var att med hjälp av astronauter genomföra sitt experiment vid en rymdstation. Kosmisk…

Genomredigerade grisar kan vara framtidens organdonatorer

I Sverige dör ungefär en person i veckan i väntan på en organdonation. Den ständiga bristen på organ har lett forskare till att undersöka möjligheten att överföra organ från djur till människa, så kallad xenotransplantation. På en forskningsstation i Kina bökar nu grisar som genredigerats på ett så avancerat sätt att de skulle kunna bli…

Genmodifierade svampar i kampen mot malaria

Enligt Världshälsoorganisationens rapport Malaria Report 2018 dör över 400 000 människor varje år till följd av malaria. Barn under fem år är särskilt utsatta, ett barn dör varannan minut av malaria. Det vanligaste sättet att kontrollera de myggor som sprider sjukdomen är att impregnera myggnäten över sängarna med insektsbekämpningsmedel och att spreja väggar och tak med…