Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. De har ingen egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig på egen hand. Med hjälp av värdcellens maskineri kan viruset tillverka fler viruspartiklar och därmed föröka sig. Virusens arvsmassa genomgår ständiga förändringar och utbyte av genetisk information leder till uppkomsten av nya virusstammar. Den…
Genmodifierade myggor för sjukdomsbekämpning
Flera allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber sprids via insekter. Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggan. När en honmygga biter en infekterad människa får den med sig både blod och parasiter. Parasiterna genomgår sedan en komplicerad utveckling i myggan och tar sig slutligen till spottkörtlarna och infekterar…
Mutation som förebygger Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom beror på en ansamling av så kallad plack i hjärnan. Placken leder till att nervcellernas utskott och dess kontaktpunkter med andra celler förtvinar, till slut dör hela nervcellen. Placken består av det skadliga proteinet beta-amyloid som är en produkt av en gen som kallas för APP. Efter det att genen översatts till mRNA…
Fler mutationer i äldre fäders spermier
Isländska forskare har studerat hur antalet mutationer hos ett barn påverkas av pappans ålder när barnet blev till. Den genetiska informationen av 78 grupper (mamma, pappa och barn) där barnet hade diagnosticerats med autism eller schizofreni jämfördes med information från 1800 slumpvis valda islänningar. Spermierna bildas hela tiden, ju äldre pappan blir desto fler celldelningar…
Genterapi återställer hörseln i möss
Dålig hörsel eller dövhet kan bero på att de så kallade hårcellerna i innerörat inte fungerar. I vissa fall beror det på en förändring av genen VGLUT3. Nu har försök på möss visat att det går att introducera den ”friska” genvarianten. Mössen, som var genetiskt modifierade för att bära på den muterade varianten av VGLUT3,…
