Genetiskt modifierade virus slår ut antibiotikaresistent bakterie

För första gången har ett genetiskt modifierat virus använts för att behandla en patient med en antibiotikaresistent bakterieinfektion. I en rapport som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine beskriver en grupp forskare hur en 17-årig flicka tillfrisknat från en livshotande infektion orsakad av multiresistenta bakterier efter att en experimentell behandling använts. Behandlingen utgjordes av en speciell sort av virus som kallas bakteriofager och är bakteriernas naturliga fiender.

Patienten som fick behandlingen drabbades av infektionen efter en lungtransplantation. Orsaken till transplantationen var att flickans lungkapacitet var reducerad med två tredjedelar till följd av komplikationer av hennes underliggande diagnos, cystisk fibros. Under åtta års tid hade patienten drabbats av upprepade och svårbehandlade infektioner i lungorna som gett stora skador på lungvävnaden, något som är vanligt hos denna patientgrupp.

Efter transplantationen spred sig olyckligtvis en av de redan befintliga infektionerna utan att någon form av antibiotika kunde hejda bakteriernas framfart. Flickans chanser att överleva infektionen bedömdes som mycket små.

För att finna en alternativ behandlingsstrategi till antibiotika inledde flickans läkare ett samarbete med en forskare som är expert på bakteriofager. Dessa virus är kända för sin bakteriedödande kapacitet men olika bakteriofager har sin specifika preferens gällande vilken sorts bakterie de söker upp, infekterar och dödar.

I sitt laboratorium höll forskaren en samling med tusentals olika sorter av bakteriofager och under några veckor pågick ett intensivt arbete med att matcha rätt bakteriofag till den bakterie som orsakade infektionen. För att undvika att bakterierna skulle utveckla resistens även mot denna behandling, ville forskarna dessutom använda en kombination av flera bakteriofager.

Slutligen identifierades tre olika bakteriofager varav en genom laboratorietester visade sig mycket effektiv i att infektera och döda rätt bakterie. De andra två bakteriofagerna var mindre effektiva och behövde ”trimmas” för att uppnå samma nivå. Detta åstadkoms genom att förändra gener som annars dämpar bakteriofagens effektivitet att döda den aktuella bakterien.

Patienten behandlades intravenöst med en cocktail av de tre bakteriofagerna och efter 6 veckor var spåren av infektionen i stort sett borta och flickan mådde mycket bättre. Ett år efter det att behandlingen startade rapporterar flickans familj att hon lever ett i stort sett normalt tonårsliv.

Även om den experimentella behandlingen sannolikt räddade livet på flickan så är forskarna försiktiga med att dra slutsatsen att de helt botat patienten. De poängterar också att fler studier behövs för att undersöka bakteriofagers effektivitet och lämplighet för klinisk användning.

I den aktuella rapporten beskrivs för första gången hur en kombination av olika bakteriofager kan behandla en antibiotikaresistent infektion och hur de dessutom kan genmodifieras för att uppnå maximal behandlingseffekt. Genmodifierade bakteriofager skulle kunna vara en ersättare till antibiotika i en tid då multiresistenta bakterier betraktas som ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan.

/Mia Olsson

Källa: Engineered bacteriophages for treatment of a patient with a disseminated drug-resistant Mycobacterium abscessus. Nature Medicine, 8 maj 2019.