Genomredigerade grödor på marknaden i USA nästa år

Bild på sojabönor, Glycine max.
Sojaböna, Glycine max. Foto: Amy Wilson, CSIRO.

Det USA-baserade företaget Calyxt Inc. har med hjälp av gensaxen TALEN förädlat fram en sojaböna där proportionerna av de fettsyror som ingår i fröoljan förändrats. Det gör att oljan inte härsknar (oxiderar) och att den inte behöver härdas. Vid partiell härdning bildas bland annat transfetter som kan påverka hälsan negativt. En hårt härdad olja antar fast form vid rumstemperatur, vilket är anledningen till att härdad konventionell sojaolja är olämplig vid de flesta industriella tillämpningarna.

Calyxt planerar att marknadsintroducera sin produkt i slutet av 2018, början av 2019. Företaget har flera andra genomredigerade grödor i pipeline, bland annat ett vete med högt fiberinnehåll som man planerar att lansera 2020 – 2021.

I somras meddelade EU-domstolen att genomredigerade grödor ska regleras som genmodifierade. Några månader tidigare hade USA beslutat att inte reglera grödor som förädlats fram med hjälp av en gensax. USA:s jordbruksminister var inte sen att kommentera EU-domstolens tolkning av lagstiftningen. I ett pressmeddelande två dagar efter domslutet skriver han bland annat: ““Government policies should encourage scientific innovation without creating unnecessary barriers or unjustifiably stigmatizing new technologies. Unfortunately, this week’s ECJ ruling is a setback in this regard in that it narrowly considers newer genome editing methods to be within the scope of the European Union’s regressive and outdated regulations governing genetically modified organisms. We encourage the European Union to seek input from the scientific and agricultural communities, as well as its trading partners, in determining the appropriate implementation of the ruling.”

I de fall en gensax används för att skapa riktade mutationer i arvsmassan går det inte att via analys avgöra hur grödan förädlats fram. Det kan röra sig om naturlig genetisk variation, mutationer som skapats via traditionell mutationsförädling eller med hjälp av en gensax som TALEN eller CRISPR/Cas9. EU-domstolens dom kommer därför att få återverkningar på till exempel den EU-gemensamma märkningslagstiftningen. Tillsynsmyndigheterna har ingen möjlighet att via provtagning och analys avgöra på vilket sätt produkten tagits fram. Därmed blir det problematiskt att upprätthålla den nolltolerans som lagstiftningen kräver vid inblandning av icke-godkända genetiskt modifierade organismer i livsmedel

Källor
Calyxt Inc: www.calyxt.com
Court of Justice of the European Union PRESS RELEASE No 111/18 Luxembourg, 25 July 2018
Secretary Perdue Statement on ECJ Ruling on Genome Editing. Pressmeddelande. Statement Release No. 0155.18