I februari 2011 fick EFSA:s GMO-panel i uppdrag av kommissionen att analysera åtta nya tekniker. I uppdraget ingick att utreda om vägledningsdokumenten för riskbedömning av genetiskt modifierade organismer var adekvata eller om det behövdes nya. Kommissionens prioritetsordning var att börja med cisgena organismer följt av organismer som tagits fram med hjälp av zinkfingernukleas-3 (ZFN-3). I båda fallen blir resultatet en klassisk genetiskt modifierad organism eftersom nytt DNA integreras i arvsmassan. I cisgena organismer har DNA från samma eller korsningsbar art integrerats i arvsmassan, till exempel att en potatissort modifierats med en gen från en annan potatissort eller korsningsbar potatissläkting. ZFN-3 innebär att en gensax används för att integrera en gen på en förutbestämd plats i arvsmassan. Efter det att GMO-panel 2012 yttrat sig om cisgena organismer och ZFN-3 meddelade kommissionen att panelen inte behövde gå vidare med de övriga teknikerna på listan. Under 2019 återupptogs arbetet då kommissionen bad GMO-panelen att bedöma om identifieringen av fara och slutsatserna i yttrandet om ZFN-3 är adekvata för riskbedömning av tekniker för riktad mutagenes. I oktober 2020 publicerade panelen sitt vetenskapliga yttrande. Panelen identifierade inga faror som skulle kunna innebära en ökad risk för hälsa eller miljö jämfört med ZFN-3 eller traditionell växtförädling. Med en gensax kan en mutation uppkomma på annat ställe i arvsmassan än det avsedda. Eventuella mutationer skulle dock vara färre än då traditionell mutagenes används. De befintliga vägledningsdokumenten kan därför användas som utgångspunkt för riskbedömning av genomredigerade växter, men eftersom inget nytt DNA introduceras kan färre data komma att behövas.
Marie Nyman
Applicability of the EFSA Opinion on site‐directed nucleases type 3 for the safety assessment of plants developed using site‐directed nucleases type 1 and 2 and oligonucleotide‐directed mutagenesis. First published in the EFSA Journal 24 November 2020
