Genom att modifiera silkesmaskar har japanska forskare tagit fram silke som fluorescerar i grönt, rött eller orange. De proteiner som gör detta möjligt är en grupp självlysande proteiner som används flitigt inom forskningen. Där kan de användas för att följa biologiska förlopp, som till exempel hur cancerceller sprider sig. Upptäckten och vidareutvecklingen av de självlysande…
Genmodifierade myggor för sjukdomsbekämpning
Flera allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber sprids via insekter. Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggan. När en honmygga biter en infekterad människa får den med sig både blod och parasiter. Parasiterna genomgår sedan en komplicerad utveckling i myggan och tar sig slutligen till spottkörtlarna och infekterar…
Brasilien testar genmodifierade myggor mot denguefeber
Virussjukdomen denguefeber sprids via myggor av arten Aedes aegypti. För att bekämpa spridningen av sjukdomen har det brittiska företaget Oxitec (som delvis ägs av universitetet i Oxford) tagit fram en stam av myggor som genetiskt modifierats så att deras avkommor dör på larv- eller puppastadiet. Denna typ av myggor har tidigare släppts ut på ön…
Silkesmaskar gör spindeltråd
Spindeltrådar är ett starkt och tåligt material som skulle kunna användas i många olika tillämpningar, såväl tekniska som biologiska. Till exempel har det visats att stamceller växer särskilt bra på ett underlag av spindeltrådar. Det är dock svårt att ”odla” spindlar och därför har forskare nu satt ihop delar av arvsmassan från spindeln Nephila clavipes…
Genmodifierade myggor och denguefeber
Ett år efter det att de första genetiskt modifierade hanmyggorna (av arten Aedes aegypti) släppts ut på Kajmanöarna rapporterar nu myndigheterna om försöket. Det rör sig om hanmyggor som är modifierade så att deras avkommor dör på larvstadiet. Sammanlagt har 3 miljoner myggor släppts ut, vilket enligt forskarna lett till en minskning av myggpopulationen med 80 procent.…
