Få växtskadegörare har påverkat mänskligheten mer än Phytophtora infestans, en svampliknande organism (en oomycet) som orsakar bladmögel och brunröta på potatis. Eftersom den liknar en svamp men närmast är släkt med brunalger och kiselalger kallas den ibland för algsvamp. Algsvampen kom till Belgien 1845 via infekterad potatis från USA och spred sig snabbt till andra…
Nigeria godkänner genetiskt modifierad ögonböna
Nigeria har godkänt en genetiskt modifierad ögonböna (Vigna unguiculata) för odling. Det blir den första genmodifierade gröda som odlas i landet. Ögonböna är en viktig gröda i Nigeria och landet står för 58 procent av den globala produktionen. Den har ett högt proteininnehåll och kallas naman talaka, fattig mans kött. Bönan innehåller också viktiga mineraler…
Uganda godkänner biosäkerhetslagstiftning
Under hösten 2017 godkände parlamentet i Uganda en biosäkerhetslagstiftning som skulle göra det möjligt att odla genetiskt modifierade grödor i landet. För att lagstiftningen ska träda i kraft måste dock president Museveni godkänna den och han hade en rad invändningar. Presidenten ville bland annat att det skulle framgå att lagstiftningen endast gällde växter och djur…
Kommissionens vetenskapliga rådgivare rekommenderar att GMO-lagstiftningen revideras
I sitt domslut från juli i år jämställde EU-domstolen växter som tagits fram med riktade mutationer med genetiskt modifierade organismer. I lagstiftningen anses mutagenes leda till en genetiskt modifierad organism, men undantas reglering. EU-domstolen menade att det bara var växter som tagits fram med äldre tekniker där mutagena ämnen eller strålning används som undantas. Växter…
Medlemmar av WTO publicerar yttrande om reglering av genomredigering och potentiella handelshinder
I början av november hölls ett möte i Världshandelsorganisationens (WTO) kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder. Vid mötet presenterades yttrandet: International Statement on Agricultural Applications of Precision Breeding. Yttrandet handlar om precisionsförädling vilket inkluderar genomredigering. De verktyg som används vid genomredigering, som till exempel CRISPR/Cas9, kallas populärt för gensaxar. Det främsta målet med yttrandet är…